Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raynal och Sverige 49
»Nu började Nationen sucka; men ingen tordes quida, ty Bastillen
satte et lås för deras mun. Man stiftade en lag, som dömde den
Boktryckare til döden, som tryckte något utan ärhållen tillåtelse.
Men Frihets Andan gaser gemenligen häftigast i undertryckelsens
sköte, och dess röst quäfwes fåfängt. Man insmög skrifter dels
från utländska, och dels från inhemska okända bokpressar, som
öfwerliudt tolkade Folkets rätt. De brändes och förbödos, men
gäsningen i Folkets hjertan blef quar. Det är sant, at blant
Frihetens rätte Förswarare upstodo ock Enthusiaster, som gingo
förvida; men sådana danas snarast i Despotiska Regeringar.» Som
representant för dessa »Enthusiaster» framställer Lanærus i en not
just Raynal, »som med sin fria och stundom sjelfswåldiga penna
gjorde så stort upseende, wid denna tiden i Europa, och hwars
skrifter äfwen i Swerige en tid woro förbudna, tils förbudet,
återkallades». Lanærus fortsätter: »Men om hos denne Författare
finnes många paradoxer och orimmeliga meningar, som av ingen
eftertänksam man kunna antagas, så framsticka ock. deribland
åtskilliga Sanningar, som hos en eftertänksam warka mycken
up-märksamhet».1 Detta sitt omdöme har Lanærus bekräftat genom
att själv ta fasta på och för sitt författarskap utnyttja en del av
dessa »sanningar». Detta förvånar inte. Det heter visserligen i en
levnadsteckning över Lanærus, att denne var »ingen tadlare, än
mindre en frondeur»2, men hans promemoria över den franska
revolutionen visar dock, att han långtifrån var någon beundrare av det
gustavianska enväldet.
För att återgå till Thorild skulle denne framdeles, som vi skola
se, behålla och betyga sitt intresse och sin beundran för Raynal.
Även Gjörwells brevväxling avspeglar på ett intressant sätt det
uppseende, som den nya upplagan av Raynals arbete och förbudet
mot detsamma väckte här i landet. Redan den sista juli kan han
ge sin vän Carl Gustaf Warmholtz, den bekante bibliografen, en
underrättelse om konungens ovan nämnda brev till kanslikollegiet.
Han skriver: »Som jag nu i middagsstunden kom upp i Bibliotheket,
fant jag det, til Herr Canc.Råd Wildes yttrande remitterat
Konungens Bref til Cancellie-Collegium, angående offenteligt och strängt
förbud af Tilförsel, Öfverätning eller Utdrag af Hr Raynals nya
Uplaga af des Hist. des Etablissements aux Indes. Den måste så-
1 a. hs., s. 5.
2 Biografiskt lexikon, ny reviderad upplaga, VII, Stockholm 1876, sid. 287.
4 — 2877. Samlaren 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
