Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Harald Elovson
kets Lycksalighet; hwarest Religionen är fri och Samwetet uphört
at wara slawiskt; med et ord, där Naturen synes likasom
rättfärdiga sig at hafwa skapat Menniskan, och där menskliga Eegeringar
hwilka i så många secler wanhedrat Jorden genom deras
orätt-wishet, änteligen utplåna alla sina brott. Åtankan av en sådan
Fristad bör förskräcka Despoterna och hålla dem i tygeln: Ty
fastän de äro känslolöse för Menniskoslägtets lycka, äro de
åtminstone snåla och Äregirige, samt wilja således ostyckadt bibehålla så
wäl deras magt, som Rikedomar.»1 Det är lustigt att se hur Lund
för att överskyla, att han i själva verket, som de samtida läsarne
också förstodo, hade Sveriges konung och svenska förhållanden i
tankarna, när han publicerade dessa ställen, som hos Raynal voro
adresserade till regenterna i allmänhet, men framför allt de
europeiska, i stället låter dem vara riktade till — »Asiens och Africas
Despoter».
Vidare översätter Lund Raynals ovan anförda, på sin tid
berömda önskan, att han skulle äga »de namnkunnige Romerske och
Atheniensiske Oratorers Snille och wältalighet» för att med
tillbörlig värdighet och entusiasm kunna »tala om de förträffelige män,
hwilka förmedelst sitt tolamod, sin wishet och sin drist uprest denna
makalösa byggnad», d. v. s. den amerikanska fristaten. Särskilt
framhåller han Franklin. Ledarna för den amerikanska revolutionen,
som under 1783 avslutats till koloniernas fördel, åtnjöto vid denna
tid en ovanlig popularitet i Sverige. Det gäller inte minst Franklin.
Det är därför intressant att se, att denna beundran inte var
alldeles odelad, och att det berättigade i den kunde bli på det
häftigaste ifrågasatt. Det sker i en insändare, som står att läsa för
den 15 januari 1784 (nr 22) i Lunds tidning. Den bär rubriken
»Reflexioner i anledning av Doctor Franklin» och är tydligen
framkallad av Raynals i ovannämnda artikel citerade beröm av den
amerikanske statsmannen. Insändaren börjar så: »Uti en tid, då
Abbé Rainal med så mycken wältalighet yrkar mensklighetens rätt:
då Despoters omenskligheter med så mycken rättwisa och
granskning dragas för Hans Domstol: Då sjelfwa de medelmåttiga
Regenterne, som gjort hwarken godt eller ondt, intet slippa Honom,
utan lika som bortwisas af Honom från de äroställen de innehaft,
har det förefallit mig underligit at höra Honom just hölja med
1 A. a., s. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
