Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 Harald Elovson
Ett gott stycke in på det nya seklet skulle Raynal behålla sin
ställning som auktoritet i fråga om kolonialhistoriska spörsmål, även
om han, framför allt i fråga om Amerika, började få allvarliga
konkurrenter i Robertsons och Humboldts arbeten. 1809 utkom i
Linköping en hos Groth och Petre tryckt anonym skrift »Spaniens och
Portugalls Besittningar uti America. Statistisk Afhandling. Torra
Delen.» Om man emellertid ser närmare efter, visar det sig, att
denna »statistiska avhandling», som man får sätta i förbindelse med
det intresse för Spanien och Portugal, som den revolutionära oron i
de båda pyreneiska staterna och deras amerikanska kolonier väckt
till liv i vårt land vid denna tid och som skulle få flera litterära
uttryck under de följande tjugu åren, i själva verket är en direkt
översättuing av Raynals skildring av Spaniens amerikanska
besittningar i sjätte, sjunde och åttonde boken av hans stora historia.
Detta är åter ett vittnesbörd om den franske historikerns anseende
som amerikaauktoritet.1 I förordet till den 1816 utgivna
översättningen av Raynals berömda skildring av amerikanarnas revolution
förklaras det, att Abbé Raynal »genom sitt Classiska Arbete UHistoire
Philosophique et Politique des Etablissemens et du Commerce des
Européens dans les deux Indes, har gjort sig känd för en af de utmärktaste
Författare, både i Anseende till vidden af de deruti meddelade
kunskaper och till den Philosophiska blick, hvarmed han öfversett sitt
ämne».2 Det är betecknande, att man ansett det lämpligt att genom
en översättning av Raynals skrift tillmötesgå det intresse för den
nordamerikanska republiken, som man ansett sig kunna räkna med.
Geijers stora avhandling, »Feodalism och Republicanism», publi-
1 Denna skrift är av ett visst intresse i och för sig. Av en passus i det
företa] »Till Läsaren», som den obekante författaren försett sin bok med och som
utformar sig till ett »försök» över kritiken, framgår det, att svenska språket ej är
hans modersmål. Han skriver: »Billigt fordrar man utaf en öfversättare en
fullkomlig kännedom utaf tvenne språk; kan jag uppfylla denna billiga fordran? Om
en utaf beundran väckt uppmärksam läsning af de svenska författares skrifter, som
bidragit till svenska Vitterhetens höga beskyddares odödliga minne, som med
jättesteg lyftat Svenska Litteraturen ifrån medelmåttan till en beundransvärd höjd af
odling, förenat grundlighet med behag, tankans djupsinnighet med framställningens
klarhet — om, säger jag deras läsning tändt en gnista af den eld, som underhålles
af snillet, så har den, qväfd utaf vanmagt hos mig, ej kunnat undanrödja de hinder
som innom medelmåttan inskränker författare, som skrifva på eft främmande språk.
Att öfverskrida denna gräns är snillets afvundsvärda lott, den har ej blifvit min.»
(kursiv, här). Det troligaste är väl, att den, som samma år, som striden mellan
gamla och nya skolan skulle bryta lös, bragte de gustavianska skalderna denna
oförställda hyllning, har varit någon av de franska emigranter, som under sin
vistelse här lärde sig svenska språket.
2 Amerikas Revolution af Abbé Raynal, Öfversättning, Stockholm 1816, tryckt
hos Direct. H. A. Nordström. Jfr »Anmälan».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
