Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Harald Elovson
stöd av Karl XIV Johan, inte ansåg* sig förhindrad att i början
av år 1826 med anledning av spanska koloniernas i Amerika
självständighetsförklaringar under förra hälften av decenniet meddela
sina läsare en översättning av Raynals spådom om Amerikas
emancipation från den gamla världen och därvid förse den med en högst
berömmande inledning. Det heter där: »Då den nu ändtligen ifrån
Européernas ok befriade Amerikanska kontinenten är ett så
rättvist föremål för hela den politiska verldens uppmärksamhet, torde det
roa en annan uppmärksam läsare att flytta sig ett halft sekel tillbaka
och höra hvad en af de största tänkare i stats-läran som vår
verldsdel framfödt, då redan yttrade om den förestående striden emellan
de amerikanska kolonierna och deras moderland. Vi meddela i
sådan afsigt en öfversättning* af 105 Kap. 18 Boken af Bayn als
namnkunniga Histoire philosophique .et politique, tryckt 1775. Eedan innan
Nord-Amerikanska frihets-kriget utbröt, och då ännu blott ett dystert
missnöje började yttras i denna rika koloni öfver de utlagor, som
England ville pålägga densamma, skref derom denne djupt seende och
djupt tänkande man detta kapitel.»1 Och när tidningen någon tid
senare påbörjade en längre artikel om Cuba, den enda återstående
av Spaniens amerikanska besittningar, som vid denna tid kommit i
mittpunkten för det politiska intresset genom Förenta staternas
hållning, hämtade redaktören de geografiska och statiska upgifterna om
ön ur Raynals historia.2 Vid denna tid börjar dock Raynal utträngas
av mera moderna framställningar.
Under det att forskningen med stor iver och framgång arbetat
på att fastställa den betydelse, som Voltaire och Rousseau haft för
svenskt kulturliv under slutet av sjuttonhundratalet, dock utan att
det ur detta arbete ännu har framgått några genomförda
komparativa framställningar, har den helt gått förbi författaren till »Histoire
des deux Indes>, som av samtiden gärna nämndes på samma gång
som dessa två. Förklaringen härtill är lätt funnen. Raynals inflytande
har i grunden varit ett helt annat än Rousseaus och Voltaires.
Under det att det varit relativt lätt att i detalj uppvisa, i vilken
utsträckning svenska författare ha tillägnat sig och för sin litterära
gärning utnyttjat de senares idéer, synpunkter och uppslag, kan
man för Raynals vidkommande egentligen inte påvisa några direkta
1 Jfr Granskaren 1826 nr 9.
2 Jfr a. a. 1826 nr 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
