Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kaynal ocli Sverige 83
litterära påverkningar av större betydelse. Men att Raynal, hans
person och handlingar, hans verk och åsikter, på det livligaste
upptagit sinnena i vårt land under 1780- och 90-talen bör ha framgått
av den föregående undersökningen, som, i förbigående anmärkt,
givetvis inte gör anspråk på någon absolut fullständighet. Raynal
har kanske mer än någon av de två andra kunnat uppväcka
sympatier och antipatier. Att det kom att stå strid om hans namn
och åsikter berodde närmast på att man i honom mindre såg
historikern än filosofen, samhällskritikern. I centrum för det svenska
Raynalintresset stod hans extrema politiska inställning och propaganda.
Att han hade »talat mot Europas alla kungar», för att använda
Thorilds ord, framkallade någras entusiastiska beundran, andras
bestämda ovilja.
Det finns mig veterligen inga komparativa Raynalstudier för
andra länders vidkommande, men efter vad jag kan se, har intresset
för författaren till »Histoire des deux Indes» hos oss varit åtskilliga
grader intensivare än på de flesta andra håll i Europa. Detta får
emellertid helt säkert sin psykologiska förklaring i de politiska
förhållandena i landet under 1780- och 90-talen, vilkas betydelse för
det litterära och kulturella livet överhuvudtaget under denna tid
kanske inte blivit tillräckligt undersökt. Det är ett välkänt
förhållande, att Gustav III, som under åren närmast efter revolutionen
1772 varit föremål för en folkgunst, som knappast äger motstycke
i vår historia, från och med slutet av 1770-talet började komma i
en ständigt växande motsats till sina undersåtar. Härtill bidrogo
inte endast de olyckliga ekonomiska förhållandena, utan också de
tendenser till allenastyrande, som man urskilde i de inskränkningar,
som träffade vissa fri- och rättigheter, inte minst i fråga om
tryckfriheten. Det uppstod en politisk oluststämning i landet, som, för
att taga ett konkret exempel, inte blott kan utläsas ur utan också
har bidragit till utformningen av sådana Thorildska skrifter som
hans hälsningssång till konungen vid dennes hemkomst från Italien
1784, hans memorial 1786 och det bekanta brevet till Tham på
hösten 1787, ur vilket man velat utlyssna ett förebud till den stora
franska revolutionen, men som väl i främsta rummet får betraktas
som ett uttryck för diktarens bittra missnöje med det politiska läget
i hans hemland, ett missnöje, som givetvis bidragit till hans beslut
att lämna det. Det är framför allt mot bakgrunden av denna
anti-rojalistiska stämning, vars skilda orsaker och uttryck inte här kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
