Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. Hazelius’ ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid 15;>
14 aug., då operationerna avbrötos genom konventionen i Moss.
Armén koncentrerades sedan omkring Fredriksstad och Fredrikshald,
från vilken senare plats Clas Livijn, krigsjustitiarie vid andra
armékåren, har några rapporter i brev till Hammarsköld och Rääf
sept. 1814. »Jag har besökt det stället, der hjelten föll», meddelar
han och omtalar, att svenska armén beslutit uppsätta en ärestod
på den plats, där Karl XII stupade, att kronprinsen gjort en
vallfärd dit och att »talrika subscriptioner äro öppnade». »Det är
obehagligt, att denna kåk skulle kosta lifvet på en af våra störste
män. Sedan hans tid har Sverige blott haft en Ehrensvärd».1
Åren 1813—14 beteckna en första vändpunkt i J. A. Hazelius’
utveckling. I självbiografien för Svenskt biografiskt lexikon yttrar
han härom: »Redan som kadett hade han Schiller till sin
älsklingsförfattare och öfversatte då hans Fiesko . . . Under norska fälttåget
hade han gjort bekantskap med en ung gardes-löjtnant, Otto Natt
och Dag, ett ypperligt hufvud och en högtfarande karakter, hvars
nära vän han blef, båda med ungdomsliflighet delande varma poetiska
och politiska åsigter» (N. F. V, s. 81 f.). I självbiografien Mitt
Hjertas Dagbok 1819 resumerar han på följande sätt sin tidigare
bildningsgång: »Under Norrska Kriget gjorde jag bekantskap med
C. M. af Lehnberg. Han gjorde mig (1814) först upmärksam på de
Litteraira Stridernas betydelse och efter mycken och häftig
motsträf-vighet war jag vid hemkomsten en ifrig Phosphorist. — I Stockholm
blef jag närmare bekant med Otto Natt och Dag och genast knot sig
det skönaste och starkaste Vänskapsband oss emellan. Han verkade
mycket på mig. Styrka i Carakteren, förakt för Småsinne,
fosterlandskänsla ingjöt han hos mig i wäldiga droppar.»
Av ett papper, som jag funnit bland Hazelius’ läseanteckningar,
framgår att hans bekantskap med Schiller — frånsett 30-åriga
krigets historia, som han läst redan 1809 — daterar sig från 1813.
Under detta år läser han Jungfrau von Orleans, Don Carlos och
Fiesco, 1814 Die Räuber och Kabale und Liebe, 1815 Wallenstein,
Maria Stuart och Wilhelm Tell samt Nederländernas historia.
Samtidigt läser han 1813 Oehlenschlägers Axel og Valborg och
1814 hans Stærkodder och övergår 1815 till en rad arbeten av
Goethe, Wilhelm Meisters Lehrjahre, Egmont, Götz von Berlichingen,
1 Clas Livijn, Bref från fälttågen i Tyskland och Norge 1813 och 18Uy
utg. af J. Mortensen, Sthlm 1909, s. 243, 246 f., 251 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
