Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Henry Olsson
brevväxlingen mellan honom och J. A. Hazelius, sträckande sig* över
en så lång tidrymd som från 1815 till 1865. Det är en ganska
egendomlig epilog till en vänskaplig samvaro, som började under
senare delen av 1814 och för alltid avbröts i och med Natt och
Dags utrikesresa juli 1815 och sålunda knappt kan ha omfattat ett
helt år. Själv har J. A. Hazelius flera gånger intygat, vilken
avgörande betydelse för hans tidigare utveckling bekantskapen med
Natt och Dag erhöll, och i det föregående har jag redan citerat ett
par av dessa uttalanden. I ett brev 2 nov. 1818 har han
utförligare talat om den tre år äldre vännen och dennes personliga
inverkan :
Natt och Dag ägde alla dessa Frihetskänslor, som gör min sällhet
som Svensk, i en högre och skönare grad! Han var så historiskt stämd.
Gnistor till stora Tragedier låg i hans sinne. Han ägde ej sinne för
annan Poesie än den heroiska. Jag omfattade känslor för flera saker
än han: följakteligen var jag svagare. Våra tänkesätt som medborgare
svallade så herrligt tillsammans. Fetischismens former oroade oss
aldrig. Andan, Willjan, det väldiga Ämnet i allt intresserade oss.
Enligt ett avskedsbrev till kamraterna vid Svea livgarde, som
Natt och Dag skrivit sommaren 1815 och som J. A. Hazelius
avskrivit, var han fattig, älskade studier och ensamheten, avskydde
baler, supéer och övriga nöjen för officerare. I stället hade han
valt sitt sällskap bland några få utvalda. Det är inte svårt att
urskilja grunddraget i den vänskapskrets han sålunda samlade
omkring sig, en götisk-patriotisk Sturm und Dräng, som inspirerats av
Ossian, Thorild och hela den nyväckta göticismen i samtidens
litteratur. »Jag älskar mer stormen än vestanflägten — mera höga
branta klippor än det leende fält», skriver han i det citerade brevet.
Och sin läggning och sina tänkesätt karakteriserar han vidare i
följande betecknande uttalanden:
Exaltation och Egenkärlek! Jag är dock stolt att äga dem. .. .
Börd, Eikedomar, Veklighet och Luxe tror jag vara ett intet mot
Sjelfkänsla, Förtjenst och Tarflighet. Om jag yttrade dessa sanningar fritt
följde jag blott min öfvertygelse — ty jag är Fri, ej mitt intresse —
ty jag är ej Slaf. — Äfven jag ägde en ofantlig mängd gamla Anor,
med hvilka jag kunnat skryta, jag ägde ju till det mesta hvad jag
behöfde, jag kunde lefva som jag fann för godt. Men jag tror ej att
multnade Fäders förtjenster kan gifva glans åt kraftlösa Ättlingar, och
ej att jag är Förträffligare om jag räknar mina inkomster i Ducater
än om jag räknar dem i 6-styfrar, samt att man kan sofva lika lugnt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
