Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. Hazelius’ ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid 163
Grafström och Almquist, den sistnämnde sannolikt frånvarande på
kondition i Finland.1 Men vidare har han också under sina skånska
somrar 1815—17 gjort färden över Sundet för att uppsöka
»dåvarande litterära stjernor» i detta land. Redan av hans vittra lektyr
till och med 1815, som ovan omnämnts, framskymtar hans
intresse för grannlandets diktning. För 1816 nämner han i sina
läseanteckningar endast Oehlenschläger och upptar dennes Hagbarth
og Signe, Correggio och Hugo von Rheinberg. 1 självbiografien
erinrar han om att denna tid en officer, som utan kunglig permission
reste över till Danmark,2 måste antaga annat namn. För
Uppsalastudenten Thorild — den pseudonym han karakteristiskt nog
valde — som dessutom kunde legitimera sig genom personlig
bekantskap med de unga litteratörerna i Sverige blev också, säger
han, tillträdet till de danska diktarne lättare än för en såsom ovitter
ansedd officer. Enligt konceptet till självbiografien hade de avlagda
besöken gällt Oehlenschläger, Molbech, Grundtvig och Ingemann,
och en första resa har han tydligen gjort redan 1815, enär fadern
i brev 19 sept. skickar honom 50 banco med motiveringen att han
unnar sonen »se och betrakta Köpenhamn». År 1816 torde han
— efter vad fadern antyder i ett brev 17 juli d. å. — ha avlagt
en ny visit i danska huvudstaden.
I Mitt Hjertas Dagbok har Hazelius givit en mycket livlig bild
av sin utveckling under den närmast följande epoken, tiden efter
det Natt och Das* blivit »utdrifven» sommaren 1815:
Vintern fortsatte jag den aldrig afbrutna bekantskapen med
Lehnberg. Wi kommo väl öfverens och jag tillbringade med honom lyckliga
stunder. Han är till grunden god — Min poetiska stämning hade
väldigt vändt sig åt den Lingiska Asasidan och Thor war min Gud.
Jag stred med Lehnberg ifrigt härom som ännu war phosphorist. Nu
blef jag bekant med Sam. Hedborn och häraf kom nya Idéer i Svang
1 Jfr förf:s C. J. L. A. före Törnrosens Bok, s. 16 n. 3.
2 Tegnér skriver ironiskt i ett brev från 1816, som blott är fragmentariskt
bevarat: »Efter en nyligen kommen förordning får ingen ämbetsman resa öfver
(Sundet) utan särskild tillåtelse från Stockholm, troligtvis för att ej göra danskarna
afundsjuka genom berättelsen om vårt lyckliga tillstånd här i landet» (S. Skr., anf.
ed., II, a. 546). Enligt ett brev av Hammarsköld till Molbech 20 febr. 1816 hade prof.
Lindfors i Lund vid julen 1816 velat studera isländska under Rasks ledning men
av regeringen blivit nekad både pass och tillåtelse till resan. J. Ekedahl,
Molbech den äldre och Sverige, Lund 1906, s. 66, n. 3. Om de litterära relationerna
Sverige-Danmark jfr f. ö. denna framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
