Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. Hazelius’ ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid 175
under frihetens banér kämpa mot Spaniens despot» (till Hazelius
23 mars 1816). Publiceringen av den tyska broschyren medförde
endast besvikelser. I ett brev till Hazelius från okänd ort 11 april
1817 säger han sig vilja »gå åt Södern, där krigets åskor sprida
död» för att kanske nödtvungen bliva »en mordängel bland
banditer». Han ansåg sig bedragen av sina gustavianska vänner, och
redan 1816 synes han ha lämnat Tyskland, vars mark börjat bränna
honom under fötterna, sedan svenska regeringen vidtagit åtgärder
för hans utlämnande. Svea hovrätts dom i högmålet mot honom
föll 21 nov. 1816 och lydde på mistande av liv, ära och gods.
Åtminstone 1819 befinner han sig i Amerika och talar då i ett
brev till Hazelius 23 juni med bibehållen radikalism om den ädle
yngling, som hämnat sitt föraktade tyska fädernesland och bragt
förrädaren Kotzebue till hastig räkenskap på andra sidan graven.
I Förenta staterna stannar han sedan, oaktat en ständig hemlängtan
och delaktighet i 1835 års amnesti, ända till sin död 1865. Hans
affärer i Sverige hade sommaren 1816 ordnats av en tysk vän Ludvig*
von Mühlenfels, pomrare och frihetsentusiast liksom Arndt, vilken
också omnämnes i Trolle-Wachtmeisters memoarer. Mühlenfels blev
senare en av Janne Hazelius’ närmaste vänner, och hans namn
kommer ofta att figurera i dennes biografi1.
Av Natt och Dags många brev till Hazelius under åren 1815—16
finns det emellertid ett, som tilldrar sig ett särskilt intresse. Dess
datum är 16 jan. 1816, och med smärre uteslutningar har det tryckts
av Artur Hazelius i Runa samt även omnämnts av Söderberg, som
jämför dess idéer med den sistnämndes »folkuppfostrande
museitanke». Innehållet utgöres nämligen av ett folkuppfostringsprogram,
och det är icke endast den fullkomliga samtidigheten utan även en
hel rad detaljer, vilka framkalla tanken på Manhemsförbundet som
en ännu mera giltig jämförelse. Uppfostrans ändamål, heter det,
borde vara att utveckla det stora, ädla, sköna, kraftfulla hos
människan, och i detta syfte borde ett enhetligt pedagogiskt system
.genomföras för »alla Sverges barn» mellan 8 och 12 år.
Programmet, som utgör ett komplement till författarens tidigare härordning,
bygger framför allt på åskådningsundervisningen. I varje stad skulle
1 Sin mest betydande svenska insats gjorde Mühlenfels genom de
litteraturrecensioner han i slutet av 1820-talet — då vorden professor vid
Londonuniversitetet — lät införa i Foreign Review, varom Heimdall 1829, s. 112, 139, 155, 217 f.
o. flerstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
