Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Henry Olsson
»Jag kännar dig ty jag är Svensk och i mina ådror är fälld en
förflugen gnista af den Mägtiga Flamma hvarmed dn påtände den
Wekliga Werlden». —
Som slutpunkten för denna framställning av J. A. Hazelius’
ungdomsutveckling har jag satt året 1820 och ingår därför icke på
hans upplevelser under detta år, vilka koncentreras i striden om
Manhemsförbundet. Som en sammanfattning av Hazelius’
åskådning under hans tidigare almquistianska skede vill jag emellertid
dröja vid den anmälan av Manhemsförslaget, som han publicerade1
i Nya Extra Posten 15 — 25 januari 1821 och som är ett för honom
mycket betecknande dokument. Redan i dec. 1819 hade han fått
låna handskriften av Manhemsförslaget, som omedelbart gjort ett
mycket starkt intryck på honom. Sedan hade han på närmaste
håll bevittnat den utveckling, som framtvang publiceringen, och
delade ivrigare än någon hoppet om dess revolutionerande
betydelse för samtiden. Då skriften förelåg, var han icke nöjd med
den erkännsamma recension, som redan införts i det fosforistiska
Stockholmsorganet2, utan grep själv till pennan. Det har
otvivelaktigt skett i det särskilda syftet att fästa samtidens
uppmärksamhet på de epokgörande idéerna, utreda och stryka under allt efter
behov och därigenom för egen del göra ett förberedelseverk för den
nya tidens inbrott.
1 Även manuskriptet finnes kvar.
2 Manhemsförslaget och dess tillägg, adressen till allmänheten, anmäldes också
i en svensk litteraturöversikt i Åbo Morgonblad 26 maj 1821 (förf. var enl. uppgift
av Arwidsson i KB:s ex. Hammarsköld). Bland omdömena om den förra
skriften märkas: »en i högsta grad genialisk idé till en national uppfostran», »en
mängd af djupsinniga och frugtbringande åsigter», och om den senare: »ett med
lugn värdighet och segrande styrka utfördt försvar». — Om Palmblads ställning
till Almquist 1821 se också Samlaren 1894, s. 100 (»stort philosophiskt snille»)
och 1925, s. 185 (»junger, feuriger Philosoph, dessen schönes und reiches Gemüth
sich herrlich zu entwickeln verspricht»)- — Johan Börjessons åsikt framgår av
ett brev till Almquist 22 jan. 1821, som tydligen är representativt för
Uppsalaopinionen (brevet såldes på autografauktion å Stockholms stads
bokauktionskammare 19 okt. 1927). »Så glömsk är menniskjan, så sysselsatt med sig att jag
hade förlängesen förgätit så glädjen, som beundran af denna skrift, från den tid
jag såg den uti ditt Manuscript; må hända visste jag ock då ej att nog fatta
och skatta den». Så mycket mera värderade han den nu: »Vi vilje ock skaffa
fram en Recension, der Du utförligen skall se hvad vi tanke». I ett betecknande
tillägg om Thorildsprocessen heter det till slut: »Draken rusar mot Mikael». —
Vitalis stod mera kritisk: »de excentriska handlingarne till Manhemsförbundets
Historia. Jag bekänner öppet att jag ej förstår mig på denna skriftens
förträfflighet; den prisas dock här af Vederbörande på det högsta» (t. Nicander fr.
Uppsala 1821, ed. Sv. Vitterhetssamf. II: 1, s. 179). — Snarare om Almquists
Hermesuppsatser handlar kanske Dahlgrens brev till Hammarsköld från Linköping 30
juni 1823 (KB.): »Almquist anses här af de som sett hans opnscula som smågalen,
sjelfva Ekenstam runkade på hufvudet». Jfr f. ö. förf:s C. J. L. A., s. 188, 205 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
