Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Alexander, Bo Jonsson Grip och Albrekt av Mecklenburg. Av Anton Blanck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konung Alexander 19
Vi komma nu till berättelsen om Darii slut. Genomgående
blir storkonungen i den svenska versionen förnedrad på ett mycket
hänsynslösare sätt än i originalet. Bessus och Ariobarzanes få icke
blott slå honom i gyllene bojor, de
3460 slogho hans hofwth ok hans kin
skuwo* ok bardho then ædhla man. "stötte
Darii bön om förskoning är också på ett helt annat sätt
ömklig och ödmjuk, utan all värdighet. Men det är egentligen hans
sista ord till Alexander, som äro så betecknande. Snarast kunna
de karakteriseras som en fullständig furste- eller hellre tyrann-spegel
— ad observandum. Darius får sålunda förödmjuka sig själv till
det yttersta genom att skildra sig som den rättvist fallne tyrannen.
Alla motiven finnas i den latinska texten, men genom utbroderingen
blir intrycket ett helt annat. För argumenteringen finge man
snarast citera hela talet. Jag nöjer mig med att hänvisa till vv. 3550
— 3600 och påpekar här blott en passus, där författaren låter Darius
använda något av samma ordspråks-kärva uttryckssätt, som annars
använts mot honom själv:
3566 Öffstoor wördhning* fæller ok sik*"*, "hög ställning **bringa sig själv
Thy thænk a hwath ther æpter skeer. till fall
Then gråter stundom ther opta leer.
Thænk iw thet som wardha skal,
wærlz æra ær alt fals"’ ok qwall. "lögn.
Æpter mik tak thik æpter dome,
hwru wærlin wil nw mik forglöma.
II.
Alexanders karaktär har nog konstnärligt varit bearbetarens
utgångspunkt, när han gått att göra sin fullt medvetna omgestaltning
av den latinska skriften. Efter ett ingående studium av hans arbete
härpå har man ett mycket starkt intryck av att han genomfört sin
plan just för att få skildra en karaktär av denna art. Han har också
lyckats i sin avsikt. Alexanders gestalt har fått en klar, djärv
kontur och flera situationer vittna om en psykologisk konst, som är
främmande för originalet. Alexander har i den svenske klerkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
