Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten. Av O. Klockhoff - II. Svantepolk Knutsson och Benedicta Sunesdotter - 2. Folkvisan om Benedicta och Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten 161
nibus occidentalem prouinciam in nyiungia habitantibus Phi. et L.
Gotorum legifer. Petri filij salutem et dilectionem. Notum
uni-versitati uestre facimus quod mansionem que Lvnby nominatur.
quam proauus noster, bone memorie. P. nec non et auus noster L.
set et P. pater noster monasterio noueualli cum suis omnibus
atti-nentiis firmissime contulerunt, nos inquantum sufficimus quamdiu
aduixerimus ab onani iniuria ad usus fratrum ibidem deo
famu-lantium ac si proprium nostrum patrimonium sub nostram tutelam
suscipimus ac defensionem» — — —).
Det förefaller därför högst oantagligt, att med »gotorum legifer»
skulle avses någon Östgöta lagman med namnet Laurentius. Att
någon sådan funnits till, nämnes icke heller i någon bevarad
urkund. Lagmannen i Östergötland synes vid den tid, då händelsen
skall hava inträffat, hava hetat Magnus Bengtsson. Han nämnes i
brev för tiden 1247, 1248, 1251 m. fl. år (d. 1263).
Det ligger då närmare till hands att antaga, att den
ifrågavarande Laurentius varit lagman i Västergötland. År 1251 fanns
i Västergötland en lagman vid namn Petrus. Laurentius Petri kan
hava varit en son till denne, vilket stämmer med då gällande
nanin-givningsprincip. Men även ett sådant antagande strider mot det
faktum, att Laurentius Petri tydligen var från Västra härad, och
att man vid lagmansval höll sig inom samma landskap, ja, inom
samma släkt. Vidare strida uttrycken »gotorum legifer» mot det
vanliga bruket att bestämt angiva, vilket landskap lagmannen
tillhörde (»legifer ostgotorum», »vestgotorum», »decem prouinciarum»
o. s. v.). Huru detta ställe skall förstås, vet jag ej. Men
osannolikt är, att det är fråga om en östgötalagman.
Huru skall man då kunna förklara, att de nämnda
kronologierna båda innehålla den uppgiften, att en lagman Laurentius
verkställt klosterrovet? Jag vill försöka en förklaring, som jag
anser sannolik.
Såvitt jag känner, är det ingen, som har anställt undersökning
av kronologiernas eller annalernas inbördes förhållande eller vad
som i dem är ursprungligt eller senare tillagt. En sådan
undersökning skulle bliva mycket mödosam och förutsätta tillgång till
källor, som jag ej haft till mitt förfogande. Jag har därför
inskränkt mig till en jämförelse av de två kronologier, som innehålla
uppgifter om bortrövandet av Benedicta Sunesdotter. Dessa äro
Chronologia anonymi och Annales Sigtunenses.
11 — 29165. Samlaren 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
