Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greta Hedin: Dateringsproblem i Tegnérs diktning 1820—1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dateringsproblem i Tegnérs diktning 1820—1826 19
ning och tecknar, kan man säga, den av anden verkade helgelsen
i mänskohjärtat, men hans framställning har samtidigt en färgning,
som erinrar om Schellings avfalls- och försoningslära i Philosophie
und Eeligion, vilken han, som nämnts, tidigare visat intryck av.
Det närmast motsvarande stället i Thorild är framställningen av
den gudomliga försoningen och den fortfarande uppenbarelsen, som
i det mänskliga samhället skapar en kärlekens anda (s. 78). Detta
blir emellertid, som vi se, i grunden något annat.
Undersökningen är härmed slutförd. Den synes ge det säkra
resultatet, att Tegnérs dikt som helhet tagen är oberoende av Geijers
Thorild. Flertalet likheter äro av helt allmän karaktär och
förklaras tillfyllest genom likheten i ämne och de gemensamma
förutsättningarna. Emellertid har dock ett inflytande från Thorild
kommit till. Med säkerhet kan man dock hävda detta endast för den
omedelbart före tryckningen verkställda strykningen av raden om
satisfactio vicaria. I ett par andra fall kan man ha anledning att
förmoda en påverkan. Jag avser då ändringen av v. 202 och
införandet av v. 223—235. Man föres sålunda till antagandet, att
Tegnér haft sitt verk helt färdigt eller ganska långt utarbetat, innan
han tagit kännedom om Thorild. Det enda, som man alltså för
närvarande med säkerhet kan veta om Nattvardsbarnens datering
är, att det nu bevarade manuskriptet härrör från sista hälften av
1820.
Ett bestående resultat av Albert Nilssons hypotes om
Nattvardsbarnens beroende av Thorild blir emellertid upptäckten, att
Tegnér på Geijers auktoritet uppgivit sin tidigare anslutning till
satisfactio vicarialäran. Den strukna raden i Nattvardsbarnen
pekar här framåt. I svarsbrevet till Geijer 21 jan. 1821 har Tegnér
sin nya position klar. Nu betecknar han läran om
tillfyllestgörelsen som »en slagtareidé, hädisk mot Gud och förnuft». Hans
brytning med dogmen är nu radikalare än Geijers. Han kan blott
fatta försoningen som »ett fortgående factum i menniskohjertat». I
Kristi försoningsdöd inlägger han blott symbolisk betydelse. Detta
är den åskådning, som sedan framträder i Försoningen i Frithiofs
saga, vilken alltså i framställningen av försoningsläran ej helt
överensstämmer med Nattvardsbarnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
