Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek: Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor 133
ligen sväller. Då annalförfattaren 1288 övergår till
månadsanteckningar, anger detta tydligt nog, att han själv räknat med en
rikligare kunskap för de sista åren. Med denna motbevisning låter
Klockhoff det för tillfället bero, men längre fram, s. 172, tillägger
han, att »den enda handskriften är från 1400-talet». Förmodligen
beror denna ödesdigra missuppfattning på att Klockhoff läst, att de
gamla handskriftsbladen anträffats i en 1400-talskodex, men
förbisett, att de själva äro långt äldre. Hur onöjaktig Klockhoff
stundom kan vara framgår därav, att han aldrig nämner, att den
bevarade handskriften av Annales Sigtunenses slutar mitt i uppgiften
om Folke Algotssons brudrov. Annerstedt hänvisar, a. a. s. 7 not v,
för fortsättning till Ericus Olai och citerar också några ord av
denne, vederbörligen avslutade med ett o. s. v. Samman med en
tidigare emendation av Annerstedt anför Klockhoff, s. 177, dennes
Ericus Olaicitat och säger, att stället är »korrumperat» men »av
utgivaren rättat». På detta sätt får han fram en till synes
avslutad text, som han även behandlar som sådan.
Till vilken tid Klockhoff vill datera Annales Sigtunenses har
han egentligen aldrig utsagt. Sid. 172 inskränker han sig till
anmärkningen, att »Annerstedt . . medgivit, att de kunna vara
författade inpå 1300-talet», men faktiskt behandlar han dem som
stammande från 1400-talet. De folkvisor, varpå de enligt honom b}^gga,
skola ju först ha författats vid 1300-talets slut, och s. 162—63
antar han, för så vitt jag uppfattat honom riktigt, att den på
1400-talet nedskrivna och i 1600-talstradition bevarade Chronologia anonymi
skulle vara källan för Annales Sigtunenses ifråga om brudrovet 1244.
Sedan det sålunda visats, att Klockhoffs teori om visorna som
annalernas källor är omöjlig att upprätthålla, kan man emellertid
fråga sig hur pass pålitliga Annales Sigtunenses’ uppgifter äro.
Anteckningen om 1244 års brudrov är ju nedskriven mer än fyrti
år efter händelsen, och den samtida uppgiften om 1288 års
brudrov är ju endast fragmentariskt bevarad. Jag tänker nu söka
besvara denna fråga och lämnar därvid först en översikt av Annales
Sigtunenses’ ställning i vår annallitteratur.
Dejbta mycket invecklade problem har redan på ett förträffligt
sätt belysts av Annerstedt i företalet, s. 1—2, till hans utgåva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
