Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Eklund: Strindbergs verksamhet som publicist 1869—1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Torsten Eklund
25 maj 1869 och föregicks av en inledning, där doktor Lamm
påtalade lantmannapartiets oginhet mot de kungliga teatrarna.
Den andra artikeln behandlade frågan om kvinnans lämplighet
för läkaryrket. Enligt hans egen uppgift skulle Strindberg bestämt
ha förklarat sig emot lämpligheten men tidningen sedan ändrat
artikeln och givit den en rakt motsatt tendens. Säkert är i varje
fall, att den ledare »Om qvinnans berättigande att utöfva
läkaryrket», som står att läsa i Aftonbladet 3 september 1869 — och
någon annan artikel kan ej komma i fråga — helt och hållet
bejakar det nya kravet. Detta stämde också med tidningens
emancipationsvänliga hållning (jfr t. ex. ledaren 27 okt. 1869 om »Qvinnan
och högskolan»). — I självbiografien berättar Strindberg, att han
haft till utgångspunkt en uppsats i den medicinska tidskriften The
Lancet. 7 augusti 1869 innehåller verkligen The Lancet ett uttalande:
»Women and the medical profession»; här vänder sig tidskriften mot
ett förslag av universitetet i Edinburgh att öppna kurser för
kvinnliga medicinare och förklarar läkaryrket oförenligt med kvinnans
natur. I slutet av Aftonbladsartikeln nämnes Edinburghförslaget.
Strindbergs egentliga debut på tidningsmannabanan skedde
emellertid först några år senare, sedan han i början av 1872
definitivt övergivit universitetsstudierna. Han gick då in som fri
medarbetare i den nystartade radikala tidningen Stockholms Aftonpost,
vilken redigerades av Birger Schöldström. Det första säkra bidraget
av Strindberg utgöres här av en ledare den 14 mars 1872: »Hvarför
har hufvudstaden ej något fritt universitet ännu?» Denna artikel
nämnes uttryckligen av Strindberg i ett brev mars 1872 till Gustaf
Eisen (se Veckojournalen 26 aug. 1917). Säkra äro vidare: »Bildande
konst. Winge: Thor i strid med jättar. Bosen: Katarina
Månsdotter vill hindra Erik XIV att underskrifva en dödsdom» 21 och
27 mars samt »Perspektiver. I Några blickar på tiden. II
Arbetarne» 26, 27 och 29 april 1872. Bägge dessa artikelserier omtalas
i Tjänstekvinnans son (II s. 14—15).1
Om Strindberg därutöver har skrivit något i Aftonposten är
osäkert. De artiklar, som föreslås av Zetterlund (Bibliografiska
anteckningar om Strindberg, s. 315) äro helt och hållet avtryckta efter
tidningen Kalmar (30 dec. 1871 och 2 mars 1872). Däremot är
det icke osannolikt, att Strindberg författat de bägge teaterrecen-
1 De äro av Landquist omtryckta i Strindbergs Samlade Skrifter, del 54
(Efterslåtter).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
