Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Eklund: Strindbergs verksamhet som publicist 1869—1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Torsten Eklund
karakterer och handling». »Hvad har t. ex. hertigen af Alba icke
blifvit för en intresselös person under Sardous händer? Man hade
begärt att i honom finna en exponent för den dystra, fanatiska
verldsåskådning, på hvars motsats till det inbrytande protestantiska
tidehvarfvet den tragiska konflikten i stycket skulle bero, och man
finner näppeligen mer än den aldra vanligaste teatertyrann,
till-lagad efter kända, för mången god dag sedan utslitna recepter.»
Jämför härmed Strindbergs definition på handling i
tentamensuppsatsen Hakon Jarl 1871: »Vad är då handling? Det är
karaktärernas raska utveckling genom situationernas förändring, det är det
inre framåtskridandet, eller hjältens pathos’ närmande till
förverkligande eller förintelse. Handling eller rörelse får man genom att
kasta hinder i vägen eller så ofta som möjligt föra de stridande
makterna ihop, då konflikten uppstår» (Tjänstekvinnans son I, s. 423).
Samtidigt som i Stockholms Aftonpost begynte Strindberg sin
verksamhet i den illustrerade veckotidningen Svalan.1 Den 26 april
och 3 maj 1872 publicerade han här novellen »Konstens martyrer.
Ett minnesblad af B. G.»; denna omtrycktes sedan under titeln
»För konsten» i samlingen I vårbrytningen. Numret 26 april 1872
innehåller även en biografi (med porträtt) över författarinnan
Wilhelmina Ståhlberg, som man har alla skäl att tillskriva Strindberg.
Tydligen var det närmast på denna levnadsteckning Strindberg
tänkte, då han i självbiografien en smula förtrytsamt skildrade sitt
arbete i Svalan: »När han tillbragt ett par dagar med att gå
omkring på besök, dyka igenom ett förlagsmagasin i Katarina
församling, läsa den biograferades romaner (i tre, fyra delar), gjort
undersökningar i Biblioteket, sprungit till tryckeriet, och slutligen
med omsorg skrivit ned sina spalter, sättande in personen i fråga
i tidsbelysning, analyserande hennes (sic!) uppkomsthistoria, så hade
han för hela arbetet femton kronor» (Tjänstekvinnans son II, s. 15).
Skildringen stämmer mycket väl i alla punkter, som kunna
kontrolleras: biografien verkar synnerligen genomstuderad, ger den
utomordentligt produktiva romanförfattarinnan tidsbelysning och
analyserar hennes uppkomsthistoria.2 Följande må anföras ur biografien:
»Vi kunna i Wilhelminas diktning skilja tre perioder, och att dessa
1 Jfr O. Holmbekg: Strindberg i kvinnolägret, Nya Dagligt Allehanda, 3
sept. 1922.
2 I årgången 1872 av Svalan finnes utom artikeln om Wilhelmina
Ståhlberg endast en biografi, på vilken signalementet i Tjänstekvinnans son passar in,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
