Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Eklund: Strindbergs verksamhet som publicist 1869—1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strindbergs verksamhet som publicist 1869—1880 175
godt verk i det tysta och. för hvilkas upptäckande det fordras mer
än en hastig vandring öfver gatorna och torgen eller ett besök i
teatrarna och schweizerierna.» Uttalandet gömmer tydligen en spets
mot lantmannapartiet, som vid denna tid prutade på anslagen till
teatrarna och ordade om det osedliga livet i huvudstaden. I
självbiografien berättar Strindberg om sina intryck av lantmannapartiet
under riksdagen 1874: »När han från läktaren satt och såg ner på
dessa hundratal personer, som skulle representera landet, fann han
det proportionsvis riktigt, att bönderna i ett åkerbrukande land
utgjorde majoriteten härinne likasom därutanför, och att stadsborna
vore mindretalet; men på samma gång kände han sig främmande
för detta flertals intressen, emedan de genom den så firade
utvecklingens gång råkat slå emot de så kallade kulturintressena» (T. S.
II, s. 111). Jämför även skildringen av Arbetarfanan (= Svenska
Medborgaren) i Eöda Rummet, där Falk har order att »stryka ner,
småteatrarnas lättsinniga sångpjäser i moralens och sedlighetens
namn», ty redaktören hade märkt, att arbetarna icke voro roade av
dessa teatrar (s. 325—226).
Strindbergs arbete i Svenska Medborgaren bestod, enligt Klas
Ryberg, huvudsakligen av notisklippning; skildringen av
Arbetarfanan i Röda Rummet tycks bekräfta detta. Möjligen härröra från
Strindberg även följande längre artiklar: biografier över E. G. Geijer
2 maj och pastor August Fehr 23 maj, »Räfst» (om
sjöförsäkringsbolaget Neptuns konkurs) 17 juni, »Gammal surdeg och fina
middagar» (om kyrkoherdeinstallationer) 20 juni, biografi över Elias
Sehlstedt 4 juli, »I anledning af jernvägsinvigningarne» 11 juli
1874. Åtminstone torde levnadsteckningen över Erik Gustaf Geijer
kunna betraktas såsom tämligen säker; det heter där: »Geijer
började sin bana såsom skald och vände sig helt naturligt tillbaka till
fäderneslandets storhetstid, vid hvilka minnen han ville glömma de
sista förödmjukelserna under enväldet med dess följder, hvilka låta
känna sig ännu efter 1809. Vid 20 års ålder vann han Svenska
akademiens stora pris för ett äreminne öfver Sten Sture den äldre.
Derefter och några år vidare framåt tillbragte han i det poetiska
drömliv, som just då gripit hela den civiliserade verlden, hvilken
blifvit alltför uppskakad av revolutionens helsosamma fasor. Då
sjöng han i sitt sångarförbund Iduna dessa oförgätliga quäden:
Manhem, Vikingen, Den siste Kämpen, Odalbonden, Kolargossen
m. fl. — — — — Snart hade dock ynglingasinnet drömt ut sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
