Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snoilskys tidigare sociala diktning. Av Henry Olsson - Diktningen (1882-83)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snoilskys tidigare sociala diktning 83
detta aktstycke vore det sociala tillfrisknandet att söka icke endast
i »undertryckandet av socialdemokratisk propaganda utan även i
positivt befordrande av de arbetande klassernas väl», en uppgift
som i själva verket vore den högsta »för varje styrelse, som står
på den sedliga grundvalen av ett kristet folkliv». Bland annat
genom en kraftig ungdomsrörelse fördes den sociala reformtanken
vidare. Det är i varje fall ett anmärkningsvärt faktum, att även
Bismarck denna tid företer en orientering, där som hos Snoilsky
socialt sinne och politisk beräkning ingått en förening.
Men därmed upphör också likheten. Den berömda och
epokgörande tyska statssocialismen hade ingenting av Snoilskys
idealistiskt humana och demokratiska inriktning, den bestod mindre i
att trycka själva den valkiga handen än trycka en penning i den.
Och framför allt utgjorde den led i ett enhetligt system, som
Snoilsky för sin del grundligt misstrodde, vars hänsynslösa kraft stötte
bort honom och vars fortbestånd han betvivlade. Han hade också
vid denna tid vistats så länge i Tyskland, att han fått ett starkt
intryck av de socialistiska undantagslagarnas tvång och den gamla
frihetsidealismens självdöd. I sin allmänna orientering har han
givetvis stått betydligt närmare den nya radikalism, som i
Tyskland ställde sig i bestämd opposition mot Bismarck, och förmodligen
har det icke varit utan betydelse för hans frisinnade och
demokratiska tänkande, att motståndet, som redan Strindberg anmärkte1,
hade ett av sina högkvarter i Dresden. Som betecknande för hans
sätt att reagera anför jag ett yttrande i anslutning till en aktuell
händelse i brev till Klemming 10 juli:
Huru strängt tryck som helst inåt fördrager man gerna, hellre
än att medgifva något som kunde försvaga den politiska ställningen
utåt. Om icke tilläfventyrs ett utländskt krig skulle medföra stora
hvälfningar, gå vi nog tillmötes en reaktion, som icke skall gifva den
Heliga Alliansens mycket efter.
Att diktarens oro just vid denna tid kommer till uttryck har
emellertid ännu närmare sammanhängt med den svenska politiken.
Vid 1883 års riksdag hade de stora frågorna om försvaret och
grundskatteavskrivningen lidit förkrossande skeppsbrott, och
Snoilsky såg mycket dystert på läget. »Hvilken slitning mellan skilda
samhällsklasser skall ej blifva följden», skriver han till Lagerberg
1 S. 8kr. 17/s. 249.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
