Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. II. Av Erik Neuman - Ändringarna i olika delar av krönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Erik Neuman
En uteslutning", som rör en av Engelbrekts mest inflytelserika
anhängare, förekommer v. 885:
then goda riddar herra niclis götzstaff son,
där epitetet goda om en av Engelbrekts första och hängivnaste
anhängare överkorsats1.
Vad Erik Puke, Engelbrekts kanske mest betrodde man, angår,
förekomma också några uteslutningar. I versraderna 1966 ff., som
ursprungligen voro formulerade:
Sidhen konungen war til danmarks kommen
ok engelbré-t oc Erik puke häfde thz förnommet
huru han häfde j skären warit
oc illa mz almoghan farit
them fortröth sära allmogens onadha etc.
har i v. 1967 oc Erik ’puke överstrukits (och sedan i v. 1970 them
ändrats till hanom). Att det redan förut omnämnda, i konstnärligare
versslag1 avfattade, partiet v. 1971: 1—51 måst utgå, har kanske
mest berott av formella orsaker, men åtminstone delvis tror jag det
haft sin grund i att fullt en tredjedel av partiet i fråga behandlar
Erik Pukes lyckade bedrift att intaga Bengt »Stenssons borg
Södertälje. Knappast kan uteslutningen bero på att början av partiet
behandlar Engelbrekts tvist med Bengt Stensson och dennes son
(senare hans mördare), vilka härvid framträda i allt annat än
gynnsam dager. G. von der Ropp uppfattar det tydligen så, då han
säger, att verserna strukits av redaktionen 1452, »weil Karl den
Sohn später in Schutz nahm und ihn straflos ausgehen Hess» (a. a.
s. 136). Häremot talar emellertid den utförliga skildringen av
Engelbrekts förlikning med Bengt Stensson, vari t. o. m.
uttryckligen nämnes:
her beynet laf de2 för sin son oc sich
at dagen sculle stånda vtan swich (v. 2619 f.),
och den ännu utförligare skildringen av mordet, som låter Magnus
Bengtssons råhet framträda i avskräckande dager. Här borde väl
författaren, om någonsin, haft anledning utesluta eller åtminstone
mildra, såvida han ansett det förenligt med Karl Knutssons intressen
1 En möjlighet är dock, att ordet strukits av formella skäl; se nedan.
2 = lovade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
