Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. II. Av Erik Neuman - Språkdrag hos hand 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 143
Lejonriddaren upptaget hapax legomenon, iämbirs nödh, förefaller
att vara direkt översättning från tyskan.1
9. Av diftongformerna feylog adj. a. sg. m. ’säker, trygg’ v. 2670,
feyligheet a. sg. f. ’trygghet’ v. 2647, meynte 3 pl. pret. ind.
’menade’ v. 2238:6, 2491 och reysen a. sg. f. ’resan’ v. 2024, som
förekomma hos hand 2, bör man ej fästa alltför stor vikt vid den
sist nämnda, ty resa uppträder med diftong i åtskilliga handskrifter
från olika perioder av fornsvensk tid. Annorlunda ställer sig saken
med de övriga formerna, som av Söderwall citeras med diftong blott
från RK 2 och äro identiska med de ovan anförda.
Också hos hand 1 förekomma några få diftongformer,
nämligen manheit f. ’mandom’ v. 217, reyso obl. sg. f. ’resa’ v. 557,
reisa id. v. 277, 325, reisar a. pl. v. 309, reysa påla a. pl. m.
’skanspålar’ v. 1252. Åtminstone en av dessa former härrör ej
från hand 2, ty i den ursprungliga avfattningen av v. 12522 står
JReesa påla.
10. Några andra diftongformer, nämligen thienhia inf. ’tänka’
v. 1905, 2572: 26, thienhta 3 sg. pret. ind. ’tänkte’ v. 1376, thiänlcte
3 pl. pret. ind. id. v. 2105, förklaras enklast såsom hypersvecismer.
Om skrivaren, som varit tysk, observerat, att svenskan i en mängd
fall, t. ex. hiähnber, iämn, iordli, o. d. i motsats mot tyskan haft
brytningsdiftong, kan han lätt i sina försök att skriva riktigt god
svenska ha fått in diftong i svenska ord, som saknat den.
På alldeles samma sätt har Otto von Friesen, Upplandslagen
efter Ängsöhandskriften (SFSS 35), s. ix, förklarat former som
siœliœ, sicetœ, i ovan nämnda laghandskrift, som att döma av
åtskilliga av utgivaren anförda språkdrag måste vara utskriven av
en dansk.
Med denna förklarings tillämpning på formerna i RK 2 och
Ängsöhandskriften vare ingalunda sagt, att varje handskrift med
dylika former skulle vara skriven av en utlänning. Axel Kocks
förteckning (Sv. Ljudhist. 1, s. 266 ff.) på beläggställen i en mängd
fornsvenska och medelsvenska handskrifter ådagalägger, att
förhållandet är ett annat, och Johs. Brøndum-Nielsen anför (Gammel-
1 Se Müllee-Zaencke, Mittelhochdeufsches Wörterbuch under jámer. Att ej
Schiller u. Lübben upptaga jämmers Mage och jämmers not, torde bero på en
tillfällighet.
2 V. 1250 — 61 förekomma, såsom ovan omnämnts, också i en äldre av hand
2 skriven redaktion; se ovan s. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
