Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. II. Av Erik Neuman - Språkdrag hos hand 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Erik Neuman
dansk Grammatik I, s. 352) bland sina exempel med oväntat,/ från
goda danska handskrifter både siœliœ och siœtiœ, vilket tydligt visar,
att en dansk man kunnat använda dem, även om han icke sökt
skriva svenska.
Skiljaktigheterna med avseende på brytningsdiftongens
utbredning i olika dialekter är förvisso stor nog för att s. k. omvända
skrivningar skulle kunna förekomma.1
11. Supinformer som hämpd ’hämnat(s)’, vpbrendh ’uppbränt’
hos hand 2, radh sup. ’rått’, skedh, ’skett’ hos hand 1 kände jag mig
att börja med frestad att sätta i förbindelse med vissa svenska
dialekters egenhet att låta supinum ändas på d- och -dd i st. f. -t
och -tt} Annorlunda uppfattar man emellertid formerna, när man
ser dem i sammanhang med andra, som ha -d(hj för -t, och
dessutom uppdagar former med -t i st. f. d(h).
-dfh) för -t efter vokal: bradh adj. ne. ’brått’ v. 1871 (: radh n.),
fult bradh ’mycket hastigt’ v. 2195 {’.framsat part. pret. pl. ne.),
frijdh adj. ne. ’fritt’, wijdh adj. ne. ’vitt’ (av ’vid’) v. 2408.3
-dfhj för -t efter konsonant: befäld sup. ’befallt’ v. 2076, hämpd:
vpbrendh sup. v. 1520 f., hard(h) adv. och adj. ne. ’hårf v. 1258 u.,
1366, 1772, 1971:40, 2080, 2082: 1, 2462:23, 2643.
-t för -dh efter vokal : got adj. n. pl. m. ’goda, ansvariga’ v.
16984, mit n. ’angrepp’ 2239: 3 (: nidh adv.), 2262 u.5,
-£, för -dh efter konsonant: giort part, pret. m. och f. ’gjord’
v. 1752 (: hört sup.), 1759: 10 (: sport sup.), 2514 {iför oordh n.).
Förblandningen av -d och -t i en sådan utsträckning som hos
hand 2 synes mig ej kunna förklaras på annat sätt, än att
skrivaren varit tysk. Också i medellågtyskan övergår gammalt b och
d i slutljud till £, medan det däremot (i motsats mot i
fornhögtyskan) i inljud bibehålles, t. ex, rat nom., rädes gen. ’råd’, hunt
nom., hundes gen. ’hund’. Med stöd av formerna med d i inljud
bibehålles dock ganska ofta den etymologiska stavningen med d i
1 Jfr N. Beckman, Studier i outgivna fsv. handskrifter (SFSS 44), s. 171 f.
2 Jfr t. ex. T. Ericsson, Södermanlands folkmål, s. 172 ; M. Borgström,
Askersmälets ljudlära (Sv. Landsmålen, Bih. 11—15), s. 15.
3 I detta sammanhang böra också nämnas de i det föregående, s. 131, behandlade
badh ’båt’, brödh ’bröt’. Såväl dessa som övriga ovan, s. 131 ff., som danismer
behandlade former kunna även förklaras genom påverkan från tyskan.
4 V. 1697 ff.: strax sculle the förlikas thär
oc wara got vpp alle sidha
at engen sculle meer feygd lida.
5 Ordet har först av hand 6 genom ifyllning ändrats till snedh (h typiskt
för hand 6), men sedan har det överstrukits och vtloop har tillskrivits ovanför raden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
