Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. II. Av Erik Neuman - Språkdrag hos hand 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 147
med sch: schaffe inf. v. 210, schåpa inf. v. 660, schatten a. sg. m.
best. f. v. 235, beschatta inf. v, 1077, schede 3 sg. pret. ind. v. 645,
schip a. pl. n. v. 441, schippe id. v. 332.
Skrivningarna ch för k och sch för sk, som i fornsvenska ord
före år 1300 ej tyckas vara så ovanliga, härröra sannolikt, vad
denna tid angår, närmast från medeltidslatinet.1 Annorlunda
ställer sig saken, när man kommit till början av 1400-talet, ty Mjudet
betecknas då i regeln med k. Träffar man nu svenska handskrifter
med beteckningen ch för k och speciellt sch för sk i större
utsträckning, är man apriori böjd att däri se lågtyskt inflytande, allra helst
när man betänker det starka lågtyska inslaget i städernas
befolkning.
För att beteckna sk använder hand 2 förutom sch (och
naturligtvis sic) även se. Detta sistnämnda behöver i och för sig ej vittna
om att skrivaren varit lågtysk2, ty se är ända ifrån fornsvenskan i
de latinska diplomen på 1100-talet till den medelsvenska periodens
slut (och än längre) en ingalunda ovanlig beteckning för sk framför
bakre vokal. Emellertid synes mig den i några få fall ganska
konsekventa användningen av se för sk (och sch) antyda en
lågtysk skrivare.
Sålunda använcler hand 2 med blott två undantag3 hundratals
gånger se i olika former av verbet ’skola’, t. ex. scal 1 sg. pr. ind.
v. 2475, 2476, scalt 2 sg. pr. ind. v. 1275, 1327, scal 3 sg. pr. ind.
v. 1479: 24, 1649, 2122 ete, scullom 1 pl. pr. ind. v. 2018 u., sculle(n)
2 pl. pr. ind. v. 1278, 1279, 1826, 1853, 2021, 2611, sculle 3 sg. och
3 pl. pret. ind. v. 1268, 1310, 1421, 1577, 1663, 1979 etc. Likaså
användes alltid se i verbet ’skriva’ : scriffiva inf. v. 2519, scriffiva 3
pl. pr. ind. 2153, 2153, screff 3 sg. pret. ind. v. 1482, 1624, 2462: 11,
18.4
Beteckningen se i ovanstående ord stämmer väl överens med
vad Sven Lide, Das Lautsystem der niederdeutschen Kanzleisprache
Hamburgs im 14. Jahrhundert (Oldenburg i. O. 1922), s. 121, konsta-
1 Stig Olssön Nokdberg, Fornsvenskan i våra latinska originaldiplom före
1300, I (Uppsala 1926), s. 153 f.
2 I medellågtyskan växlar som bekant sch med den äldre skrivningen se, som
fortlever under hela den mlty. perioden (A. Lasch, a. a. s. 174).
3 skal v. 1595: 10, skulle v. 1698 u. Däremot är textens schulte v. 2272
tryckfel (troligen beroende på nästföregående ord schada); skulle v. 1335, 2152 är
tillskrivet av annan hand, troligen hand 6.
4 Däremot skraga a. pl. m. v. 1363, det enda ord f. ö. som jag anträffat
med skr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
