Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Fru Mariannes» tillkomsthistoria. Av Victor Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Fru Mariannes» tillkomsthistoria 199
medlidsamt nedlåtande. Ett år senare har romanhjältinnan hunnit
absorbera mycket av henne själv. När ännu ett halvår gått, ha
upplevelser trängt sig på henne, som snabbt identifierat henne med
den från början nästan föraktade diktgestalten. Sedan startpunkten
väl blivit fixerad, är det jämförelsevis lätt att följa den fortgående
identifikationen.
Hösten 1885 besökte Ernst Ahlgren Köpenhamn och vintern
1885 — 86 vistades hon ett par månader i Stockholm. På båda
ställena gjorde hon erfarenheter, som blevo av betydelse för Fru
Marianne. I Köpenhamn observerade hon och har i sin dagbok
beskrivit ett exemplar av dekadenternas moderna släkte, Esmann.
Lundegård har i kommentaren till de samlade skrifterna noterat
det elaka Esmannporträttets återkomst i teckningen av romanens
estettyp, Pål. — I Stockholm fann Ernst Ahlgren bland den mängd
litteratörer hon lärde känna särskilt behag i bröderna Geijerstam
och njöt av den trygga hemtrevnaden i Gustaf af Geijerstams hem.
Viktigare var emellertid en negativ reaktion inför huvudstadslivet
hos den impulsiva och självmedvetna skånskan. Hon kände sig
bortstött av salongernas ytlighet, samtidigt med att hon insåg den
dragning, lyx och skönhet utövade på en sida av hennes eget väsen.
När hon återvände till Hörby, förde hon med sig en ny eller
åtminstone väsentligen stärkt övertygelse om hemmets, lantlivets och
vardagssläpets värden. Linder har utförligt påvisat dessa intrycks
återspegling i Fru Marianne. Det synes mig dock, som om man
kan följa dessa upplevelsers verkan fram till djupare och
påtagligare diktimpulser än vad Linder gjort.
Flyttningen till Stockholm, där Ernst Ahlgren installerade sig
i en egen liten våning, förefaller att ha varit menad som en definitiv
brytning med maken. Redan sommaren 1885, efter publicerandet
av »Pengar» och i direkt anslutning till dess öppna utmaning mot
mannen, följde en uppgörelse med honom, som gav henne reell
frihet från de äktenskapliga plikterna. Men då hon besviken på
Stockholm återvänder till det hem hon övergivit, känner hon, väl
icke ånger, men behov av ömhet och hopp att kunna vinna den i
den nyss hatade makens hem. Hon misslyckas grundligt, men att
konstatera själva föresatsen är av yttersta vikt för förståelsen av
Fru Mariannes inre historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
