Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavismen i Tegnérs »Norre». Av Victor Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skandinavismen i Tegnérs »Nore» 31
män och Wetterstedt hade kommit Karl Johan avsevärt närmare
än Engeström. Den förre kände sig mycket riktigt träffad och
skrev ett lugnande brev till sin förman. Han söker däri
bagatellisera hela saken. För oss har hans brev ett speciellt intresse genom
att ge en åskådlig bild av de former, Karl Johans misstänksamhet
tog sig under denna kritiska tid — den europeiska situationen
var allt annat än ljus för honom just då —. Wetterstedt skriver
21 juni 1813:
Jag kan försäkra E. E. att ehuru h. k. h. kronprinsen vid första
underrättelsen om Wallmarks artikel mot »Scandinaven» råkade i en så
häftig sinnesförfattning, att jag aldrig sett honom sådan, att därunder
misstankar yppades, ej emot en, men emot alla, att en hel plan troddes
vara uppgjord emot våra tillämnade krigsplaner och i denna artikel yppad
— har jag likväl icke hördt ett ord, som på något sätt syftade åt E. E.1
Den hetlevrade furstens misshag träffade som bekant mer än
en under dessa upprörda månader, och andra väntade att bli träffade
därav. En av de förra var svenske ministern i Köpenhamn,
Oxenstierna, som förebråddes illojal dansk vänlighet (se ovan s. 24); det
var just under de upprörda dagarna i maj, som anmärkningen mot
honom meddelades Engeström.
Till dem som visste sig vara misstänkta hörde Adlercreutz.
Han yttrade sig ironiskt om de allierades segrar, som blivit återtåg
(till L. v. Engeström 10 maj, K. B.) och gjorde sig beredd att dra sig
tillbaka för att »röja min jord och äta mina potäter» (2 maj), men
fann sig omedelbart nödsakad ta saken mer allvarligt och genom
utrikesstatsministern försäkra kronprinsen om sin trohet mot honom
och mot Sveriges krona (Engeström till Karl Johan 14 maj).
Misstankar för sabotage synas snart sagt ha förgiftat allt
samarbete mellan ämbetsmännen. När Engeström redogjorde för förhör,
företagna av landshövdingen i Göteborg, von Rosen, rörande ett
avtryck av Journalens brottsliga artikel, ansåg han det behövligt
att inskjuta ett förhandsförsvar för sin sagesmans opartiskhet:
»Rosen kan väl icke anses danskt sinnad» (Engeström till
Wetterstedt 6 juni 1813).
Långt ute i landet tyckes man ha trott på tillvaron av en
visserligen ej organiserad men vitt utbredd opposition av det slag som
Karl Johan brännmärkt muntligen till Wetterstedt och skriftligen
till Engeström. Här må citeras ett vittne, som ej kan ha varit in-
1 Bref till L. von Engeström, K. B., tr. i Tegnér, a. a. s. 356.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
