Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavismen i Tegnérs »Norre». Av Victor Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skandinavismen i Tegnérs »Nore» 43
blindelse och lära det inse, att ett starkt Norden ej kan nås genom
tvång, utan blott genom inbördes aktning. Författaren skulle gärna
bidra till att väcka det sovande broderfolket:
»Til det forsamlede Folk skulde jeg ikke ræddes for at tale:
Vælger Eder en nordisk Drot. — — — Gustaf den 4: de af satte I,
eller taalte hans Afsættelse, fordi han fulgte et System, for hvilket nu,
under en udlændsk Hövding, Eders Brödres Blod farver Tydsklands
Sletter».
Vid den retoriska frågan om svenskarna tagit avstånd från
kronprinsen ger Bonnevie en ovärderlig, ehuru tyvärr ofullständig
antydan om tillvaron av oppositionella svenska dikter:
»Jeg svarer Nei; thi en Vise eller et Epigram imellem stunder af et
vittigt Hoved, eller Udbruddet af enkelte fordomsfrie retskafne Mænds
Hjertesorg över et vanæret Fædreland beviser blot, at Sverige endnu
kan udholde en Sammenligning med Sodom og Gomorra, hvori der ikke
f and tes een Retfærdig».
»Et vittigt Hoved», som skriver oppositionella dikter, är en
karakteristik, som icke passar bättre på någon dåtida svensk än på
författaren av »Nelson och Pitt» och »Efter mycket nödgande, till
några officerare, på årsdagen af slaget vid Bornhöft». Höst kände
Tegnér personligen. Det skulle icke överraska, om i danska arkiv
doldes något epigram från månaderna kring Kielfreden mot den
svenska regeringens »skarpsinniga politik», som Tegnér i brev
ironiserar över. »Hiertesorg över et vanæret Fædreland» är likaledes en
träffande karakteristik av Tegnér i de allvarligare stunder, då dikter
som Asatiden kommo till. Nore är barn av ett ögonblick, då Tegnér
trodde vanäran möjlig att utplåna.
Danskarna skulle knappast ha lyssnat så begärligt till
yttringarna av missnöje mot Karl Johan i Sverige, om de icke vetat,
att hans svårigheter ute i Europa varit avsevärda. Vi veta numera,
att han spelade ett dubbelt vågspel: först det han delade med sina
allierade, möjligheten att Napoleon nu som förr skulle besegra en
hel skara fiender, sedan det som låg däri att hans allierade hade
baktankar mot honom och hans Norgeförvärv. När det gäller
Tegnér, betyder den första möjligheten, Napoleons seger, mest, men
även koalitionens ingripande mot Norgeerövringen kan ha sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
