Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 Sven Cederblad
Sur leur République champetre
Règnoit 1’ordre, image des Cieux,
L’Homme étoit ce qu’il devoit être
On pensoit moins, ön vivoit mieux.
Genom sådana paralleller vidgar sig Gressets pastoral till en
kulturkritik i Rousseaus anda. Detta har varit betydelsefullt för
Thorild, som i sitt tal på Göteborgs nation från samma
utgångspunkt och på samma väg kommer till samma mål. Liksom Gresset
kontrasterar han ock den »kalla och onyttiga lärdom, som gör vår
ungdoms vackraste dagar skumma», och den »naturens glädje och
leende vishet», som var den bukoliska ålderns och som det gäller
att återföra.
På Rånum har Thorild enligt den väl underrättade Sivertson
stiftat närmare bekantskap med den engelska litteraturen och blivit
»mera djup». Måhända har han läst Young och av denne
inspirerats till beundran för Shakespeares »mäktiga, kraftfulla snille».
För att kunna förklara Thorilds nästan ofattbart snabba
ungdomsutveckling är det av vikt att visa, huru en författare kunde
preparera Thorild för en annan. Den som likt Thorild läst Gessners
prosa, melodiös, harmonisk, rytmiskt framböljande, cadencerad,
uppbyggd liksom i musikaliska satser, måste få gehör för prosarytmiken
i Ossians sånger och La nouvelle Heloise, liksom också för de
naturstämningar, som denna prosa uppbär på sina rytmiska vågor. Det
är ej heller förvånande, att alla de natursvärmande svenska poeter
och författare, som låtit sig förtjusas av Gessner, också äro
mottagliga för Ossian och Rousseau.
Men i intetdera av dessa skeden av sin ungdomsutveckling,
varken under gymnasietidens mera filosofiskt spekulativa eller under
Rånumsvistelsens herderomantiska, har Thorild trätt i närmare
beröring med det praktiska livets realiteter. För att få ett begrepp
om vad Göteborg kunnat betyda för Thorilds praktiska
livsinställning, måste man ta mycken hänsyn till Wallenstråles skapelse,
Göteborgs Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle, centrum för stadens
kulturliv under 1770-talet.
Gustav III:s strävan gick mer eller mindre medvetet ut på att
motarbeta borgerligheten inom litteraturen. I detta fall lyckades
lian också försena utvecklingen inom Sverige: först efter hans död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
