Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Thorilds ungdom 161
bryter den uppdämda borgerligheten fram i litteraturen. Men vad
han icke mäktade var att utdriva borgerligheten bland borgarna
själva. Man kan iakttaga detta även i 1770-talets Göteborg, t. o. m.
i dess kulturella liv. Vid mitten av decenniet har dock den
gustavianska aristokratismen halvt undanträngt den storborgerliga
köpmansandan på sina håll i tongivande kretsar, något som också
gäller om Vitterhetssamhället.
Wallenstråle, som kunde kryssa och lova sig fram, lyckades
bättre än den intellektuellt rakryggade och högdragne .Rosén med
en plan, som sysselsatt den sistnämnde; att till samverkan förena
de vittert begåvade och stadens för vetenskap och konst intresserade
borgare. Under sitt sista år hade Rosén också samlat omkring sig
en mera exklusiv krets: sällskapet Nil nisi suecanum. När han
dog, fortsatte Wallenstråle i hans spår men slog snart in på en ny
väg. Ett brev från Wallenstråle, dagtecknat Kalmar den 9 jan.
1805, till Roséns son Gustaf, som då var sekreterare för Göteborgs
Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle, ger så många upplysningar om
den kulturella atmosfären vid tidpunkten för Samhällets stiftande,
att ett längre utdrag är befogat:1
Hemkommen år 1766, efter en femårig utrikes Resa, 70.000 Dl
Smt fattigare, än jag begaf mig åstad, men rik uppå idéer, at gagna
mit Fädernesland, sökte jag, samfält med Sal. Dr Rosén, min gamle
Lärare, at bringa Götheb(org) i något ljusare anseende än blott det af
vackra Hus, sköna Bryggor, rika Equipager, m. m. s. Lärdom,
kunskaper, smak för vitterhet voro inskränkte inom de trångaste gränsor,
så mycket mera, som man hatade allt utom p(ennin)g(a)r, handel och
hvad därmed kan hafva förvantskap. Den, som ej talade
köpmannaspråket, om vexelcours, procenter, agio &c, talade ingen ting.
Verkeligen) låg all uplysning i mörker djupt begrafven. Sal. Doctorn hade
redan, täml(igen) länge sökt väcka folkets eftertänka; Han moraliserade,
hvilket väl behöfdes; men Han vässade sin penna til nog skarpa
Satyrer, hvilka G(öthe)b(or)gsboerne äntel(igen) började förstå, och
ondskades. Än mera föragtade Han de höge Croeserne, ined alla deras
tillbedjare. Af desse bägge Classer bestod hela Folkhopen. Omsider
tröttnade Han, och använde sin tid, til helt andra yrken, när jag
hemkom utifrån. Likväl laf våde Han mig sitt bistånd, om jag skulle våga
på et sätt eller annat, at tända något ljus i denna mörka Öken. Jag
visade Honom mina appareiller, Han hörde mina projects med nöge,
och Han hade visst hållit ord; men Döden skilgde Honom ifrån mig
1 Här citerat efter Nat. Beckman: Göteborgs Vetenskaps- och
Vitterhetssamhälle 1778—1928, s. 2 ff. (Gbgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles handl.,
fjärde följd., bd 32, nr 1), till vilket arbete även i övrigt hänvisas.
11 — 32501. Samlaren 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
