Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några data från Love Almqvists Amerikatid. Av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några data från Love Almqvists Amerika-tid 201
om vilken verket sålunda handlar. Enligt gamla traditioner utgjorde
ju Anglesey den keltiska druidkultens centrum, och Rowlands låter
detta förhållande spela en central roll i sin skildring. Han citerar
Strabo och meddelar att det enligt denna fanns tre olika druidklaner
Apui§at, OocXslç, Bap§di. Detta ställe, sid. 65, har Almqvist
excer-perat. Rowlands ger ett högst avsevärt utrymme åt Angleseys
tidigaste mer eller mindre legendariska kungalängder. Att han har ett
mycket aktningsvärt antal att komma med hindrar inte, att Almqvist
medelst anteckningar i kanten av Rowlands arbete — sid. 63 — har
ansett sig böra komplettera listan med åtskilliga nya namn. I sina
excerpt har Almqvist dessutom delvis skrivit av E-owlands
kungalängder. Med stort intresse har Almqvist vidare tagit del av de
geografiska uppgifter om Anglesey, som Eowlands meddelar i sitt
arbete. Den i Rowlands bok ingående kartan över Anglesey, Holy
Head och Carnawonshire har Almqvist i sina excerpt med
utomordentlig noggrannhet ritat. Rowlands ägnar även stort intresse åt
det på Anglesey talade gaeliska språket. Almqvist har i sina
excerpt fyllt två hela sidor med från Rowlands arbete hämtade
filologiska noter, där vissa gaeliska ords likhet med motsvarande ord
hos andra äldre indoeuropeiska språk demonstreras. Ett par andra
sidor med gaeliska och engelska ord ställda mot varandra synas
däremot närmast ha tjänstgjort som en sorts lexikon för Almqvist.
Henry Rowlands arbete om Anglesey måste ur flera synpunkter
ha träffat just Almqvists smak. Hans vittsvävande filologiska rön,
hans intresse för gamla kungalängder och hans intresse för
sambandet mellan pytagoréernas och druidernas mystiskt lockande
religioner — allt detta var ting, som måste ha legat Almqvist varmt
om hjärtat. I hög grad gäller detta också om den
»litteraturhistoriska» delen — om man nu bör begagna detta uttryck — av
Rowlands arbete. Då författaren härvid gör en analys av likheterna
mellan druidernas diktning och den gamla isländska förvånas man
inte av att finna ett av Almqvist ditsatt »Obs!» i kanten. Eowlands
understryker överhuvud taget mycket skarpt betydelsen av
förbindelserna mellan Anglesey och det gamla Norden. Den stundom
påfallande likheten mellan isländsk och gaelisk diktning förklarar
han för sin del ur förhållandet att vid kristendomens införande på
Anglesey en mängd druider nödgades fly över till det då ännu
hedniska Island. Som ett belägg på vissa gaeliska dikters likhet med
den isländska poesin har Rowlands på sid. 151 tryckt av en gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
