Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sång öfwer Grefwe Gustaf Gyllenborg. En nyfunnen dikt av Geijer. Av Evald Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sång öfwer Grefwe Gustaf Fredrik Gyllenborg
17
komma, att ett verk över en akademiledamot prisbelönades,
upplästes och publicerades, innan dennes efterträdare hållit sitt
minnestal. Först hösten 1811 överflyttade Franzén till Sverige, sedan
han 12.7.1810 blivit utnämnd till kyrkoherde i Kumla och 21.8. 1811
fått avsked från sin professur i Åbo. Han upptages den 5
september 1811 — Geijer befann sig då i Stockholm1 — i Stockholms
Dagligt Allehanda bland ankomna resande.2 Det kunde då
förväntas, att han fortast möjligt skulle hålla sitt inträdestal, vilket
han också gjorde 27.11. 1811.8 Fältet var fritt för en Sång öfwer
Gyllenborg.
Att Gyllenborgssången icke insänts till de akademiska
tävlingarna 1808, 1809 eller 1810, lägger således intet hinder i vägen
för att den kan ha funnits till redan då. Däremot finns det ett
par uttalanden av Geijer från senare år, som synas förbjuda, att
man förlägger poemet ifråga till tiden före tillkomsten av de första
Idunadikterna — början av år 1811. I Minnen (1834) kallar han
de senare för sina första poem4 och säger om tiden före
Inbillningsgåfvan (som skrevs hösten 1810): »Under hela denna tid var
jag fullkomligt ofruktbar och på sånggudinnornas gunst var icke
att tänka.»5 I Berättelse om Götiska förbundet (1845) förklarar han
vidare, mindre kategoriskt, att de första götiska dikterna voro »en
öfverraskning för dem [kamraterna i förbundet] och nästan för mig
själf, ty jag hade ditintills föga försökt mig på det poetiska fältet».6
Emellertid får man inte alltför mycket trycka på dessa sena
uttalanden. Det är tydligt, att Geijer i det första av dem inte
räknar med konstlöst och skämtsamt erotiskt versmåkeri, sådant
som visan i brevet till fästmön 12.5. 1810. Men de behöva ej heller
utesluta, att mera allvarligt menade saker kommit till före
Idunadikterna. Också slika saker kan Geijer sedermera ha funnit så
poetiskt värdelösa, att hänsyn inte behövde tagas till dem. Det
berättigade i ett dylikt antagande framgår därav, att det faktiskt
finns ett omfångsrikt poem av relativt allvarlig och anspråksfull
karaktär, vilket kan ovedersägligen bevisas ha tillkommit före Iduna-
1 Geijeb, a. a. 13, s. 114.
2 W. Lagus, Om F. M. Franzéns bortfiyttning frän Finland, Svenska
Literatursällskapets i Finland förhandl, och uppsatser, 2, 1886—1887, Helsingfors 1887,
s. 96.
3 Ljunggben, a. a., s. 258.
4 Geijee, a. a. 7, s. 375.
5 Ib. s. 323.
6 Geijek, a. a. 11, s. 180.
2—3337. Samlaren 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
