Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Pearse Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen. Av Hedvig af Petersens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. P. Gillies, Foreign Quarterly Review och den sv. litteraturen 67
Det fins hos honom ej en gnista Fähigkeit, så snart det är fråga
om att handla. Skrif till honom eller bed Lennart skrifva, att
emellan göra och icke göra fins intet medium, och att han måste
decidera sig för ettdera.»1
När han äntligt kom åstad, skedde det i sällskap med Christian
Molbech, som befann sig på den resa, från vilken han skrev Breve
fra Sverrige 1812 med den omstridda litteraturöversikten. På
Thomestorp stötte Hammarsköld till, och all slags romantik
florerade. Bland övriga gäster under det något mer än halva år, som
Ekendahl tillbragte hos Eääf, märkas Palmblad, Atterbom, Hedborn
och Livijn. Thomestorp har tydligen varit den nya skolans
sommarkvarter och feriehem; Rääf, som dock var en hushållsaktig man,
prenumererade på 9 ex. av Phosphoros. I utkastet till en
självbiografi omtalar han ju också »täta besök af Upsalavänner, af hvilka
flera diktade i detta Arkadien de sånger och noveller, som inflöto
i Poetisk Kalender och andra skolans tidskrifter».
Ekendahl, emellertid, tycks av Eääfs klagomål att döma ha gått
overksam, och samlivet blev prövande för dem båda. Eedan i
december hade den förre känt sig »på alla sidor sammanpressad af
tidens svarta demon, liksom Laakoon af de mäktiga ormarna».1
I maj for han sina färde och, som saken gestaltade sig, till kriget
i Tyskland. Att han ingenting gjorde på Thomestorp behöver
emellertid inte betyda, att han inte tidigare kan ha deltagit i den
romantiska »drabbningen» mycket mer än som är bekant. Men
en episod från hans senare år har givetvis gjort vännerna mindre
benägna att erkänna hans eventuella medverkan. Det blev i deras
krets nästan omedelbart känt, att hans Geschichte des Schwedischen
Volks und ’Reichs (1829) till väsentliga delar var ett plagiat av
Geijers nyutkomna Häfder.
Men även om Ekendahls insats i striden har varit inskränkt till
litterära konversationer kan den ha varit betydande nog. Det ser
ut som han tillhört den människotyp, som ofta nog utövar ett starkt
inflytande just i umgänget. Det var inte någon vanlig
lektionsgivare, som Gillies råkat ut för, utan en kunnig och begåvad man,
som på närmsta håll åsett, sannolikt också aktivt deltagit i det
romantiska genombrottet i Sverige. Några av stridens viktigaste
dokument förde han med sig under åratals krigarliv och
kringirrande. Och Ekendahl torde tillkomma den ära, som kan hämtas
1 Ahnfelt, Rääf a. a., s. 380.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
