Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Pearse Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen. Av Hedvig af Petersens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Hedvig af Petersens
Rääf skriver till Hammarsköld d. 14 jan. 1813: »Se på Goethe och
Atterbom. Deras verk äro glatta och skimrande som slipat stål. . .»1
Det är för övrigt anmärkningsvärt, att Gillies helt förbigår
Stagnelius, som kort därefter skall få en utmärkt presentation i Foreign
Eeivew och som mer än någon lockade goda engelska översättare,
bland vilka, för att nämna ett känt namn, George Borrow. Men
detta sammanhänger väl med de omständigheter, under vilka han
gjorde den grundläggande bekantskapen med svensk litteratur.
Ekendahl lämnade Sverige 1813. Hans litteraturkunskap var kanske
icke helt up to date 1820, än mindre 1827. Icke heller Beeken
och Molbech — på bättre grunder — omtala honom ju. Icke heller
Wallin omtalas.
Han synes fortsätta bläddrandet i Beeken. »There are many
other authors not undeserving of being mentioned; for example
Privy Counsellor Kullberg, who has at different times edited three
periodicals and is the author of several poems, which have been
much praised, as those on ’Domestic Happiness’ and on ’Old age’.»
Heimdall häpnade inför uppgiften om dessa tre periodiska
tidskrifter. Någon förväxling med Wallmark kan knappast föreligga.
Wallmark omtalas omedelbart efter — liksom hos Beeken — för
övrigt även här utan anslutning till Beeken, som »distinguished
leader of the French faction, who still edites the ’Almanna
Journal’, a new series of the weekly paper formely superintended by
Leopold.» Det ser snarare ut som Gillies modifierat den fantastiskt
lydande uppgiften om Kullberg hos Beeken, nämligen »at tre av
Stockholms Dagblade udgives under hans redaktion», som
emellertid alis inte är någon »slip of the pen» hos denne. Ty på tal om
Stockholmspressen redogör han närmare för saken. De tre
dagbladen äro Dagligt Allehanda, Inrikes Tidning och Post Tidning
och redaktörsbestyren anses hindrande för hans diktarverksamhet.2
Om Eranzén, som Bo wring hade gästat, ger Gillies ett personligt
omdöme: »a very popular author and has been compared by his
countrymen at one time to Sir Walter Scott and at another to Lord
Byron.» (Marianne Ehrenström säker om Mötet i Alvastra »le
morceau a toute la grace de Walter Scott».)8 Han fortsätter:
»There are in particular two volumes of his ’Poetical Tales’, which
1 Ahnfelt, Rääf a. a., s. 256.
2 Beeren, a. a., s. 66. Jfr Nordisk Familjebok Art. under tidningarnas namn.
3 Ehrenström, a. a., s. 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
