Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Pearse Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen. Av Hedvig af Petersens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. P. Gillies, Foreign Quarterly Review och den sv. litteraturen 91
ler Beekens Dagbog paa en Bese i Sverrig.1 Den del därav, som
handlar om litteraturen ansågs f. ö. av samtiden vara av svenskt
ursprung2 och författaren omtalas av en modern litteraturforskare
som »Wallmarks drabant överför konstellationen Hammarsköld—
Molbech».3 Beeken har en liten notis om Tegnér, men en lång*
översikt av Lings ’rika’ produktion,4 som torde inspirerat till
jämförelsen. Beeken omtalar priset för Svea, men titulerar Akademien
korrekt som den svenska. Efter Tegnér följer hos Beeken Geijer —
hos Gillies efter Ling — och den förre omtalas nu i sin egenskap
av poet. »His poems, entitled ’The Pirate’, the last of the Bards,
’and the Last of the Heroes’, are especially admired, and would be
found most eligible for the purposes of a translator, as they afford
so much insight into the peculiar characteristics of nothern nations.»
Beeken rekommenderar — i omvänd ordning — samma dikter som
»mesterstycker, og de giver en sand Tegning av Nordbolivet». Hos
Beeken kommer Atterbom efter Geijer och Gillies utbrister
oförmedlat: »On consideration, however, we believe that Atterbome
shold have stood at the head of our list». Och nu frigör han sig
från allt beroende av den danske författaren, vars omtalande av
Atterbom icke är entusiastiskt. Leopolds beundrare ha kallat
honom den svenske Voltaire — vilket också Beeken omtalar —.
»Atterbome is frequently styled the Goethe of the North.» Han
jämför honom med Ling och Tegnér — »his aquirements are of
much wider range» — han har sett mer av världen än någon av
dessa, har länge bott i Italien, till vilket land han ofta alluderar i
sina dikter i Phosphoros och hans egen poetiska Almanack. »No
one has been more zealous to promote a taste for English and
German litterature» eller i sin opposition mot den gamla skolan.
Han är en av de få svenska författare som lyckats likaväl som poet
och prosaförfattare.
Ekendahls hjälp förutan var Gillies helt visst genom sin
tidigare inställning till romantiken predestinerad till
Atterbomsbeundrare. Men att Atterbom kallats Nordens Goethe — vilket i sinom
tid skulle dementeras så att säga inför all världen — emanerade
högst sannolikt om inte från så via Ekendahl och från ytterst
representativt håll i Sverige, nämligen från Thomestorp, därifrån
1 J. L. Beeken, Dagbog paa en Reise i Sverrig. Kjøbenhavn 1820.
2 Dansk Literatur tidende for Aaret 1821, s. 292—294.
3 Geoeg Christensen, Danskes rejser i Sverige. Samlaren 1922, s. 198.
4 Beeren, a. a., s. 152 och 146—148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
