Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödings svar på Levertins angrepp. Av Olof Gjerdman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frödings svar på Levertins angrepp 219
och anmärker: »Hvad skall man kunna svara på dessa spörsmål
annat än: Jo, ungefär så förhåller det sig verkligen, herr Fröding.»
Till en viss grad innebär det också kritik när han om Frödings
versifikatoriska förmåga yttrar: »hans formella mästerskap är så
obegränsadt, att han skulle kunna sätta adresskalendern eller
multiplikationstabellen i verser, som klingade brillant och kanske också —
jag tror det nästan — kunde verka lustigt och poetiskt.» Att
påstå att Levertin i sin recension icke sagt något alis om det han
ogillade eller ringaktade hos Fröding är således raka motsatsen till
verkliga förhållandet. Likaså är det oriktigt att han framhållit
endast mindre viktiga förtjänster. Han finner det visserligen vara
»alltför lätt» att skämta med Frödings »barnsliga spekulation» men
framhåller också att saken även har andra sidor som icke böra
förbigås. Man måste värdera »den goda och sträfvande vilja, som här
kommer fram liksom öfverallt hos Fröding», likaså »de
ansträngningar författaren gör att kämpa sig fram till klarhet och utvidga
sitt väsens gränser.» Genom logik och reda kunna, anser han, även
anspråkslösa begåvningar bland dem som grubblat över tingens
väsen fängsla långt mer än Fröding men denne »har framför dem en
oändligt mycket djupare och mer lidelsefull känsla af själfva
problemen, af disharmonien, som låter oss spörja, af de tillstånd af
undran, hemsjuk längtan och tärande förtviflan, ur hvilka pressas
fram det brännande behofvet efter förklaring.» I skildringen av
dessa inre strider har Fröding enligt Levertins mening sin domän.
»Fick man gifva skalden ett råd, skulle han åtminstone för
offentligheten aldrig gå längre, och den, som vill se hur själfull och hur
verkligt djupsinnig hans diktning i tolkandet af dylika stämningar
kan vara, tage fram hans förra diktsamling, ’Nytt och gammalt’,
och läse den underbart vackra lilla cykeln ’Min stjärnas sånger’.»
Efter att ha citerat några strofer ur dem, avslutar Levertin
recensionen med orden: »Strofer som dessa nå till rymder, dit den
Frödingska spekulationen aldrig kommer att hinna — och höja
sig öfver hans abstraktioner som ett skimrande springvatten öfver
mullen.»
Hade Levertin verkligen velat vara elak — diplomatiskt eller
ej — så hade han icke behövt säga detta och hade kunnat nöja
sig med att uttala sig enbart om Gralstänk. I stället inleder han
sin recension med att om Fröding som skald berätta en ’saga’, högst
märklig och vacker fram till den punkt dar den skall förtälja om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
