Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stagneliusbidrag. Av Henry Olsson - III. Biographica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 Henry Olsson
är som Böök säger »välvillig, men nedlåtande». Oriktigt är
emellertid Bööks följande uttalande: »Något annat offentligt omdöme
fick Stagnelii debut icke» (s. 226). I själva verket rönte han ett
vänligt mottagande också’ från den gamla skolans sida. Verket
anmäldes nämligen i Allmänna Journalen 11 maj 1818 (nr 105)1, och
även om recensenten självfallet icke har något närmare förhållande
till verkets förkunnelse, är själva faktum ju på sitt sätt beaktansvärt.
Han börjar med att anmärka på det utländska ämnesvalet, han har
med missnöje sett en Swensk Författare och en Författare af den
utmärkta Talang som den närwarande, börja sin tjenst i
Sånggudinnornas Tempel med ett Poem, hwartill ämnet blifwit hemtadt ur ett
fremmande Lands historia, då wår egen erbjuder så många scener, wärda
att bearbetas af skalden.
Han kritiserar vidare själva planen: att den upphöjda och
segrande kristna läran endast representerades av fega slavar och att
de hedniska ryssarna överginge till kristendomen icke på grund av
någon övertygelse om denna religions levande frukter utan endast
på grund av monarkens kärleksgriller och några järtecken.
Huvudpersonen Wladimirs alltför filosofiska anläggning undgår icke heller
recensentens uppmärksamhet, och anmärkning göres också på
hopandet av andeuppenbarelser och på det allt för långt drivna bruket
av sammansatta epitet, störande för versens harmoni:
Men utom dessa sällan förekommande fel kan hexametern i detta
poem i anseende till wälljud och klassisk byggnad täfla med de bästa
som blifwit skrif ne på wårt språk; stilen är med lika warma och
liflighet underhållen genom hela stycket, der man i öfrigt finner många
enkelt wackra tankar, yppiga målningar, bilder och liknelser fulla af
kraft och natur.
Ett flertal utdrag ur poemet avseende att exemplifiera detta
slutomdöme följa.
1 Dikten upptages där under rubriken »Böcker och Skrifter, utkomna under
loppet af Febr. månad». När Wallmark till ledning för Lundbladska prisets
bortgivande jan. 1819 till Svenska Akademien inger en förteckning på 1818
utgivna skrifter och därvid upptar den redan 1817 publicerade Wladimir har det
alltså icke som påståtts berott på någon pia fraus från Rosensteins sida. Körande
Stagnelius och Rosenstein hänvisar jag f. ö. till den lilla anekdot av Beskow,
som anföres i mitt bidrag till Samlaren 1927 (s. 191 n.) och som jag här citerar i
sin helhet: »Borelius berättade att Stagnelius en gång, plakat på förmiddagen,
fallit på knä för Kosenstein som satt på sin nattstol och började ropa på hjelp,
då B. måste ha ut S.» Slutligen må till belysning av den berömda kontroversen
vid Rosensteins middagsbord mellan Stagnelius och värden hänvisas till den
senares utförliga yttranden om Schleglarna i brev citerade av E. Wrangel i
Epi-kurus och Eufikalia. Studier tillägnade Karl Warburg, Sthlm 1912, s. 220 f., 225 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
