Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Olika avfattningstider för parti 2 och parti 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 127
med M i facs. 3, r. 3 Marsh och S i facs. 2, r. 4 Stokholm, r. 8
Swerige med S i facs. 3, r. 3 Swerige1, r. 7 Swena.
Ett annat för hand 4 utmärkande karakteristikum är
förkortningstecknet för en efter vokal utelämnad nasal konsonant (m, n).
Detta i regel över föregående vokal placerade nasalstreck göres av
skrivare på denna tid merendels i form av en över vokalen gående
konkav båge. Denna typ påträffas visserligen hos hand 4, men
blott då nasalstrecket utgör direkt fortsättning av den föregående
vokalen; så t. ex. facs. 2, r. 5 genstan, r. 9 han och facs. 3, r. 2
man, r. 4 allan. Om nasalstrecket är fristående i förhållande till
den vokal, över vilken det placerats, har det emellertid hos hand 4
en mycket avvikande form. Antingen utgöres det blott av ett så
gott som rakt streck — så t. ex. facs. 2, r. 6 och r. 5 nedifr.
över u i honungen, facs. 3, r. 4 över a i Aans, r. 5. över u i honung
m. fl. — eller också, vilket är det vanligaste, av ett rakt eller
konvex t streck, som t. h. slutas i en uppåt och tillbaka gående krok
eller båge — så t. ex. facs. 2, r. 6 över e i honungen, r. 18 över
det andra o i fornomo2, r. 9 nedifr. över e i Marsken och över u i
hunne, facs. 3, r. 5 över n i thenna3 och över det andra o i honom,
r. 9 över det andra o i honom, och över e i fornempndom.
Det anförda kan vara nog. — Visserligen skulle en nitisk
granskare kunna invända, att det i facs. 2 saknas motsvarigheter till
några av de talrika bokstavstyperna i facs. 3 (så t. ex. saknas en
av facs. 3:s tv- och en av dess ø-ty per), men detta spelar ingen som
helst roli, då ett mera kalligrafiskt utskrivet diplom givetvis ger
fler exempel på skrivarens variationsförmåga än en enda sida i ett
med stor hast mera konstlöst skrivet handskriftsparti. Av
bokstavstyper, som saknas i facs. 2, finnas f. ö. hos hand 4 snarlika
annorstädes i handskriften. Skillnaden mellan tvenne skriftprov i fråga
om bokstavstypernas rikedom har ingenting att betyda, ty den kan
vara mera tillfällig. Det avgörande är, om skriftproven i
karakteristiska fall förete likhet eller olikhet. Att det förra här är
fallet, framgår otvetydigt av den ovan gjorda jämförelsen av
ma-jusklerna. Beträffande minusklerna nöjer jag mig med att påpeka
ett enda fall. Man jämföre facs. 2, r. 1 nedifr. och r. 9 nedifr.
sich med facs. 3, r. 3, motsvarande ord. Bokstavstyperna i facs. 3
1 I facs. 1 och 2 är till yttermera visso i de anförda fallen Sicerige skrivet
på alldeles samma sätt: Siver, med precis samma förkortningstecken.
2 Nasaltecknet har sedan överstrukits.
3 Nasaltecknet står här som ersättning för utelämnat en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
