Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Olika avfattningstider för parti 2 och parti 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Erik Neuman
(och säkerligen en grundlig sådan) av Fredeberns
Engelbrektskrönika1, dock ännu företer åtskilliga av dennes germanismer.2
De enda rim, som skulle kunna räknas som ett slags
germanismer äro hos hand 4 radh ’råd’ : bradh ’brått’ v. 4923: 5 f., radh:
brath id. v. 4860 f., ord: gjördh gjort’ v. 4658 f. och hos hand 5
bradh: radh v. 4280 f., redh 3 sg. pret. ind. : ledh adj. ne. lett’
v. 4350 f., storth adj. ne. : ordh v. 4252 f., då de ju synas tyda på
den hos Fredebern talrikt exemplifierade för en tysk naturliga
förblandningen av -d och -t i slutljud.3 Det ringa antalet dylika rim
hos hand 4 och hand 5 och den omständigheten, att förblandning
av -d och -t i slutljud ej förekommer annat än i rimformer,
visar, att det ej varit Fredeberns manuskript, som legat till grund
för hand 4:s och hand 5:s renskrifter, men tala i någon mån för
att författaren av parti 2 känt till Engelbrektskrönikam och tagit
intryck av dennas rim. Dock vill jag påpeka, att enbart dessa rim
ej äro bevisande ens härför, ty det är ju möjligt, att författaren
till parti 2, som varit svensk, känt till Eufemiavisorna, i vilket fall
han kan ha fått rimmen därifrån. I dessa förekomma nämligen ej
blott rim som hrath ’brått’ : rath ’råd’ Iv. 1316 f.4 (No.5: bradh:
radh 1381 f.) på -ad, at (vilket jag i detta arbetes del II6 av
förbiseende uppgivit) utan även en del andra. Så breedh ’brett’ : reedh
’red’ Fr. 861 f. (No. 875 f.), skedh ’skett’ : reedh ’red’ Fr. 135 f.,
2853 f. (No. 2917 f.), Iv. 454 f. (No. 459 f. annorlunda), 2707 f.
(No. 2957 f.), alla leedh: sheet ’skett’ Fr. 1297 f. (No. 1317 f.), bot:
hoghamodh Iv. 458 f. (No. 467 f.), godh ’gott’: forstodh Iv. 2519 f.
(No. 2739 f.), godh ’gott’: modh Fr. 1839 f. (No. 1867 f. annorlunda),
stodh: modh adj. ne. ’trott’ Iv. 2616 f. (No. 2855 f.), giort ’gjort’: ordh
Fr. 189 f., 341 f. (No. 343 f.), Iv. 570 f. (No. 583 f.), bordh: giort
’gjort’ Iv. 185 f., tvt sant: sländ Fr. 1355 f. (No. 1375 f.), värdh
’värf : swärdh Fr. 879 f. (No. 893 f.?), Fl. 1548 f.,glömt:gömd Iv. 794 f.
(No. 817 f.), hörtigiorth (= giördh) gjord(a)’ Iv. 1630 f. (No. 1719 f.),
1 Samlaren 1931, s. 124 f.
2 A. a., s. 139 ff., där jag dock i samband med hand 2:s (Fredeberns)
germanismer endast nämnt dem av hand 1, som äro gemensamma för båda händerna.
Andra enbart hos hand 1 förekommande germanismer äro fruwe ’fru’ v. 82, stube
’stuga’ v. 57, wunnen 3 pl. pret. ind. ’vunno’ v. 44, grepen 3 pl. pret. ind. ’grepo’
v. 672, hören inf. ’höra’ v. 239, horen id. v. 1239, grotta 3 sg. pret. ind. ’hälsade’
v. 879. I v. 288 har i hade han worden slagin dödh i i slagin ändrats till n.
8 A. a., s. 144 f.
4 Versrader efter Ahlstrands, Liffman-Stephens och Klemmings upplagor.
5 = E. Noreens upplagor.
6 Samlaren 1931, s. 152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
