Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Brøndum-Nielsen om Danska rimkrönikans förhållande till Lilla rimkrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 Erik Neuman.
meldansk — mistænkes for at være fremkaldt af rat Lilla E 211,
ligesom specth ’Kløgt’ 4807 af spelet Lilla R 333 »-1
Förutom dessa få exempel nämnes av Brøndum-Nielsen blott,
att Lilla rimkrönikans stereotypa i en del konungarim förekommande
avslutningsrader:
i göta land endadis mi†h Uff
aff allers soot oc ey aff kiff,
i Danska rimkrönikan motsvaras av något varierande uttryck, såsom
aff rœth hélsoet oc ey aff saar v. 120, Iegh döde aff sott oc ey aff
swœrd v. 171, leg döde paa straa oc ey i strijdh v. 287, Iegh döde
aff soth oc ey aff slagh v. 459, Aff soth oc ey aff andeth meen v. 2899,
teg döde aff soth oc ey aff saar v. 3435, bleff. . död i aff helsot oc ey
aff ännen nöd v. 3687.2
Beträffande samtliga dessa av Brøndum-Nielsen anförda
överensstämmelser må framhållas, att det torde vara omöjligt konstatera,
vilkendera av de båda krönikorna som varit den långivande.
Jämte hypotesen, att svenska Lilla rimkrönikan varit den äldre,
håller författaren också en annan möjlighet öppen: »Det lader sig
tænke, at før Lilla Rimkrönikan digtedes kunde de ældste Rim af
den danske Krønike have foreligget — snarest blot de to første
Kongerim om Hwmblæ og Dan, der ved et paaviseligt Indsnit
lader sig skille fra de følgende, som de afviger fra ved en mere
primitiv Karakter, ved ikke at have Indledningssentenser ni. m. (se
ovf. S. 53 f.). Regner man — som ovenfor — med nogle senere
Tildigtninger i disse Krønikerim, har de ogsaa — som de svenske —
været ret korte og magre. Fra dem var for den svenske Rimer
næppe meget andet at hente end selve den monologiske
Fremstillingsform. Tænker man sig nu endvidere den svenske Rimkrønike
opstaaet som Følge af denne Inspiration, kan danske Rimere, der
digtede videre paa Sorø-Krøniken, atter have plukket Aks paa denne ikke
særlig rige Äger og derved have øget Ligheden mellem de to
Krøniker. Det kunde i saa Fald vei tænkes at de ovenfor behandlede,
livligt berettende og udmalende Særafsnit — Amleth-Rimet,
Kongedatter-Eventyrene, Torkils Eventyr — er forfattede uden Kendskab
til den svenske Krønike, men at denne — ligesom de paa
vedkommende Tidspunkt foreliggende Dele af den danske — derimod har
1 A. a. s. 91 f.
2 A. a. s. 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
