Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Brøndum-Nielsen om Danska rimkrönikans förhållande till Lilla rimkrönikan - Likheter mellan Engelbrektskrönikan och Danska rimkrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 145
likheter med denna senare och alltså, då deras avfattningstider
redan tämligen noggrant bestämts1, lämna värdefull hjälp vid
dateringen av denna. Betydelsefullast är i detta hänseende
Engelbrektskrönikan, som tidfästs till 27A 1436—7io 1438.
LIKHETER MELLAN ENGELBREKTSKRÖNIKAN OCH
DANSKA RIMKRÖNIKAN.
K. Kumlien har i sin ovan citerade artikel gjort sig mycken
möda att konstatera det barocka i »Neumans försök att förklara
den egendomliga rytmen» i det senare i Engelbrektskrönikan strukna
verspartiet 1971: 1—51. »Enligt Neuman skulle alltså ett visst parti
i Engelbrektskrönikan, skrivet före den 6 oktober 1438, ha rönt
metrisk påverkan från Frihetsvisan, vars datering till våren eller
sommaren 1439 han på annat ställe i sin uppsats synes godtaga».2
»Potztausend, haben wir das alles gesagt?» kan med skäl
frågas. — I sanningens intresse får jag emellertid upplysa: 1. Att jag
hittills aldrig gjort något som helst försök att förklara rytmen i
det avsedda verspartiet. 2. Att jag, i händelse jag verkligen gjort
det, skulle gått mindre bakvänt tillväga.
Vad jag gjorde, var, att jag i samband med konstaterandet av
hur dåligt författaren till Engelbrektskrönikan varit i stånd att
tillfredsställa t. o. m. den enkla knittelns fordringar3, i förbigående
fällde den anmärkningen, att det i belysningen av detta faktum var
»a priori långtifrån omöjligt, att han känt biskop Thomas
frihetsvisa» med dess ganska likartade metriska schema.4
Hur Kumlien kunnat fatta min anmärkning som ett försök
att förklara, förstår jag ej. Med full avsikt satte jag ut »a
priori» för att därmed framhålla, att antagandet ej i och för sig var
omöjligt, notabene om man ej tog hänsyn till andra fakta. Detta,
att det »a priori»5 ej var omöjligt, vill väl ända Kumlien ej
förneka?
1 Samlaren 1931, s. 175 ff. och ovan s. 130.
2 A. a. s. 85.
3 Ej så underligt, om man betänker, att det är en inflyttad tysk, som
skrivit svenska rim.
4 Min anmärkning var närmast riktad mot E. Hjäene, som i Hist. Tidskr,
f. Finland 1919, s. 101 ff. kanske alltför mycket betonat den metriska olikheten
mellan Frihetsvisan och v. 1971: 1—51 i Engelbrektskrönikan.
5 I sitt citat av mig utelämnar Kumlien försiktigtvis ordet.
10 — 34454. Samlaren 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
