Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Brøndum-Nielsen om Danska rimkrönikans förhållande till Lilla rimkrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Erik Neuman
har i minnet författarens mycket starka bevisning för att Danska
krönikan skulle vara skriven av munkar i Sorö kloster1 och hans
flerstädes framhävda åsikt, att den »snarest helt og holdent»
tillkommit under »det 15. Aarhundredes sidste Halvdel»2, förstår man
ej, varför Lilla rimkrönikan, om den kommit till Sorö kloster och
där flitigt använts som mönster, ej mindre än tre gånger
försvunnit från klostret för att lika många gånger åter uppenbara sig. Om
munkarna haft krönikan blott till låns, är ju rimligt, att de med
sitt stora intresse för den låtit skriva av den — ett så mycket
lättare arbete, som den i sitt ursprungliga skick ej tycks ha omfattat
mer än 464 verser.
Författarens åsikt synes vara, att medeltida
krönikeförfattare, som känt till andra krönikor, med naturnödvändighet måste
påverkas att skriva i samma stil och med användande av samma
motiv. Nog låter det väl ända tänka sig, att av Danska
rimkrönikans många författare — också om de alla känt till Lilla
rimkrönikan — de, som varit fantasirika och belästa, underlåtit att i
högre grad låta sig påverkas av sitt mönster och i stället gått sin
egen väg? Och varför skulle det å andra sidan vara omöjligt, att
författaren till Lilla rimkrönikan, även om han haft Danska
krönikan som mönster, skulle ha varit oförmögen att tillgodogöra sig dess
motiv? Kanske var han en torr kanslisjäl utan någon som helst
diktarbegåvning ?
Till men för sin datering av Danska krönikan har
Brøndum-Nielsen underlåtit att beakta ett viktigt faktum. Huvudådran i
medeltida svensk krönikeskrivning går ej genom Lilla rimkrönikan
och dess utförligare redaktion från c:a 1520 utan genom
Erikskrönikan, Karlskrönikan och Sturekrönikorna. Om man vill bestämma
Danska rimkrönikans ålder, får man ej försumma att förutom till
Lilla rimkrönikan taga hänsyn till den ävenledes på 1400-talet
skrivna Engelbrektskrönikan med dess fortsättning Karlskrönikan.
Kanske finna vi i dem de nödvändiga hållpunkterna för en datering
av Danska rimkrönikan. Om de också, eftersom de närmast haft
Erikskrönikan till mönster, sakna monologformen och de stereotypa
uttryckssätten, bägge delarna utmärkande för Lilla rimkrönikan
och Danska krönikan3, kunna de kanske i andra avseenden förete
1 A. a. s. 92 ff.
2 Så t. ex. a. a. s. 96.
3 De stereotypa uttrycken dock ej för alla partier av Danska krönikan; se ovan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
