Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg och August Strindberg. Några beröringspunkter. Av Olle Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydberg och August Strindberg
5
Johan läste dem ytterst hastigt, och att han var mest angelägen
om att syskon och anhöriga skulle få njuta av dem, på det han
skulle kunna gå fri från deras ogillande». (S. S. XVIII: 159.) Det var
näppeligen denna hastigt lästa bok som gav Strindberg »uppslaget»
till hans religiösa slitningar; orden måste i stället betyda att syskon
och föräldrar ogillat Johans religiösa åsikter redan innan han fick
tag i Parker; med Parker i handen vill han visa dem att även en
fritänkare kunde vara religiös och därmed aktningsvärd. Den inom
det troende borgerskapet icke riktigt välkände Viktor Rydberg hade
inte lämpat sig lika bra som illustrationsmaterial för en dylik tes.
Det är i Mäster Olof som Strindbergs ungdomsdiktning
utmynnar. Den handlar om en reformator, till slut en smula ljum
och mjuk. Innerst inne liknar naturligtvis denne reformator, som
man brukar framhålla, Strindberg själv; för honom var naturligtvis
hans mäster Olof ett porträtt av den verklige mäster Olof. En fråga
är hur han fått idén att till hjälte i sin största ungdomsdikt välja
en religiös reformator De stycken som Mäster Olof på ett eller
annat sätt liknar, Hamlet, Die Räuber och Brand, handla icke om
religiösa reformatorer, inte ens Brand. Svaret är givetvis: därför
att Strindberg själv levde i en religiös reformationstid och tog
levande del i dess problem. Det är mycket sannolikt att
Strindberg då han skrev sitt skådespel inte medvetet har tänkt på det
svenska 1800-talets Olaus-Petrigestalt, den person som ville
reformera lutheranismen i Sverige på samma sätt som Olaus Petri hade
reformerat katolicismen: alltså den vid denna tid redan såsom en
smula avfällig gällande Viktor Rydberg. Man kan emellertid påstå
att om inte Rydberg hade funnits till och utfört sin gärning så
omedelbart innan detta drama skrevs, så skulle det ha handlat om
en annan man än en religiös reformator. Det lönar sig emellertid
inte att i sådana frågor fastspika precisa formuleringar. Det rör
diktning: det rör alltså inexakta ting, rörande vilka exakt vetenskap
inte alltid är möjlig.
Då versupplagan av Mäster Olof kom ut 1878, åtföljdes den av
ett litet »efterspel», vars uppräknade personer äro bland andra: »Den
Evige (osynlig), Gud eller Den Onda makten och Lucifer, ordagrant
Ljusbringaren eller Den Goda makten». (S. S. 11:312 f.) På
manuskriptet har Strindberg antecknat med rödkrita följande ord:
»Obs. Go herrar! Detta var skrivet 1877 innan jag sett Rydbergs
Prometheus (Axel Jäderin kan intyga)». (S. S. 11:355). Likheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
