Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till svensk biografis historiografi. Av Otto Sylwan - II. Biographiskt Lexicon 1835. Ett hundraårsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till svensk biografis historiografi
105
B. L.; det händer t. o. m. att han frågar efter författaren till någon
osignerad artikel. Wieselgren hade fullt fria händer. Då kontrakt
okt. 1856 skrives om Ny följd av lexikonet, fastslås detta;
Wieselgren förbinder sig »att sjelf författa eller från andra håll anskaffa
och nödtorftigt redigera» åtta supplementband om tillsammans högst
200 ark mot ett arvode av 15 rdr b:co för ark; att Bohlin skulle
ha något inflytande på texten förutsattes icke.
Wieselgren hade således på sistone blivit enväldig huvudredaktör.
I ’eftertalet’, daterat Helsingborg d. 13 juni 1856, erkänner han
sig ha någon skuld till vidlyftigheten i bd VI—XII, för bd XII
[sic!]—XX den största, och för bd XXI—XXIII all skulden. »Brist
på medarbetare, som tilltagit under arbetets fortgång, [hade] vållat
att en enda person [han själv] skrifvit 778 biographier, upptagande
omkring 4148 sidor af de 8630 paginerade.»1
Då Wieselgren talar om vidlyftigheten rör han vid en
kärnpunkt i hela verkets karaktär. I anmälan sades som vi sett att
det var avsett icke blott att bli ett oumbärligt hjälpmedel för
historien, utan att »dessutom bereda ... en både angenäm och
underhållande läsning». Det fordrade givetvis någon utförlighet i
behandling i förening med ett ej för tungt skrivsätt. Cronholm
hade blivit hejdad, fackmannens vidlyftighet var man ej betjänt
med. Palmblad och Wieselgren voro såsom historiker amatörer,
men den senare hade genom sin verksamhet som utgivare blivit
förtrogen med arkiv och sett vad av dem kunde hämtas.
Vidlyftigheten härrör väsentligen av att i stor utsträckning memoarer inryckas
i texten. Det var just den princip Cronholm hyllat, den innebar
ett närmande i liten skala till den stora engelska biografiens typ,
Life-and-letters-typen. Palmblad och Wieselgren voro båda praktiskt
lagda män med god känning av vad deras läsare tyckte om och
kunde tala. Den senare skriver (till Bohlin, 1854?) att varje häfte
måste ha något nytt, så att publiken ej skulle säga att B. L. var
att »slå i», icke att läsa, och säger (XXIII: 449) med hänsyftning
på den tidpunkt då han själv tog verksam del i B. L.\ »Nu
började köparnes antal stiga med behandlingens utförlighet, tvärtemot
hvad man först fruktade». I vad mån denna utförlighet då, vid
1840-talets begynnelse, var en medveten tendens, skall jag emeller-
1 1857 beräknar W. sina bidrag blott till något över 200 ark; till bd XX—
XXIII skulle han således lämnat mer än 500 ark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
