Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frödingsstudier
185
skildrade samma folkliga motiv, den för dryckenskap avsatte prästen,
skulle han däremot teckna honom som den utstötte och
förnedrade. Möjligen har det varit just Gösta Berling som lett hans
tankar till släktingen Branzell1, modellen för hans egen Prästen
B Odenius.
Ur humorns synpunkt såg Fröding också sin föregångare
Fredrek på Ransätt om vilken han säger att efter Bellman »ingen
i visans form givit en så verklighetsenlig och levande skildring av
de lägre klassernas liv». Fröding var dock alltför medveten om
Dahlgrens hemmahörighet i »Värmlands överklass» för att icke lägga
märke till »herrgårdssynpunkten» i hans uppfattning av folklivet;
själv säger han sig också från början ha avnjutit hans visor »med
den värmländske herrgårdspojkens välbehag över den breda
härm-ningen av det bondska». Så småningom skulle ju detta bli ett
aktuellt problem i Frödings egen diktning. Hans egna
Värmlands-bilder äro givetvis djupare och sannare än Dahlgrens-, som ju
närmast kunna jämföras med släktingen Uno Troilis lustigt
improviserade teckningar av bondgubbar och samtida bruks- och
herrgårdsliv, men med den större psykologiska finessen har också följt
mera av hans egen personlighet och subjektiva åskådning.
Det äkthetsproblem i folklivsskildringen som här berörts blir
hos Fröding brännande då han så småningom gripes av ett socialt
patos. Hans inställning erinrar här om Snoilsky som också kände
herrgårdssynpunkten, den bristande personliga beröringen som en
begränsning. Att denne diktare spelat en roli för Frödings egen
poesi är ju uppenbart och har också av honom själv påpekats.
Några icke observerade överensstämmelser äro emellertid av vikt
för bildens fullständigande. Sonetten Livsglädjen eller Glädjen,
som den tidigast hette, har av Fröding själv betecknats som »ett
barnsligt efterklangsstycke». Förebilden har varit Snoilskys sonett
Kometvinet med dess skildring av en mycket närbesläktad upplevelse,
meteorlik, esoteriskt underfull och förbehållen frihetens och segerns
heroer på samma sätt som Frödings livsglädje. Jag nämner vidare
dikten Fredrek på Bansätt med dess hyllning av det avskilda, det
tvångsfritt melodiösa och doftiga, det evigt förblivande i före-
1 Branzell var som bekant morbror till skaldens fader, och modern har
i en dikt skildrat hnr gripen hon vid ett släktingens besök på Slorudsborg blev
av hans slående likhet med hennes nyss avlidne make. Fröding lär alltid haft en
viss förkärlek för honom, någon roli för Gösta Berling skall han ju däremot icke
ha spelat.
13 — 35452. Samlaren 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
