- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 16. 1935 /
203

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 4. Parken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frödingsstudier

203

tidens fm-de-siècle-diktare, men i själva verket har den närmaste
impulsen kommit från Snoilskys poem Vid J. P. Jacobsens död
1885. Överensstämmelsen ligger delvis på samma linje som Sol och
pannkaka men vidgar sig och överskrider denna ram. Lokaliteten
är hos Snoilsky ett övergivet slott med kringliggande dunkel park
av en viss overklighet — »där i en dröm jag gått» heter det hos
denne, liksom Fröding jämför vägens slingor med »någon sällsam
dröm, som jag har drömt» — och hos båda härskar samma tropiska
atmosfär av dofter och färger. Men framför allt är den
melankoliska stämningen en och densamma: passioners och affekters
domning inför dödens hemlighetsfulla närhet, dagern av skymning och
tystnad som parallell till själens tunga drömmerier. Jag anför
några mera betecknande strofer ur Snoilskys dikt:

I skapelser utaf besjälad t stoft,

I alla trånadstunga mänskohjärtan,

Hvad är ert lif af färg och klang och doft?

Ett växelspel af skönheten och smärtan !

Och därför lefven I — och åter än
Jag följer skiftningen af edra öden
Och lyss till orden om och om igen,
Tills tråden brister inför gåtan döden.

Med örat vid er mun, jag än begär
Ett tonfall som vill aningsfullt bekänna,
Att skönhet blommar i en annan sfär,
Förgängligt var blo#tt lidandet i denna.

Som jämförelse anför jag Frödings strofer om kvällsvinden:

Han kommer mild med sömnen, som hugs valar
de trötta sinnen, vilka smärtan stungit.
Det viskar underligt — mig tycks, det talar,
som var det röster, vilka här förklungit.

Ar det en hälsning, sänd av mina fader1,
fastän de multna under sammetsvecken
och bliva stoft emellan fyra bräder
— ha de ett väsen, kunna de ge tecken?

1 Fröding trodde tydligen på någon sorts korrespondens mellan levande och
döda, som framgår därav att han vid första anfallet av sina hallucinationer på
stadshotellet i Karlstad trodde dessa vara en andebefallning från fadern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1935/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free