Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 5. Förrädarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Henry Olsson
punkten för dikten varit motsättningen krogskald—hovskald. Detta
kontrastbegrepp hade aktualiserats för Fröding genom
sedlighetsåtalet och därmed förknippade beskyllningar. Jag citerar hans
brev till Ellen Key 15 dec. 1896 med svar på hennes förslag att i
någon inlaga under rättegången åberopa Montaigne: »Hur i all
världen kan Ni falla på att jag skall citera Montaigne. Det kan
vara för lärda kvinnor, för krogskalder, lidande av moral and
physical insanity, lämpar det sig inte alis». Det är i ett konkret fall
ett exempel på åtalets återverkan på hans själstillstånd: han måste
akta sig för all förhävelse. Förmodligen är det just vid denna tid
Guilbert du Mont de Meune har skisserats. Det kan erinras om att
Wirsén i polemiken om Stänk och flikar uttalat sig relativt
hovsanit vilket kanske spelat någon roli för konceptionen. ■—
I En nidvis a-Förrädarn har man alltså att se Frödings
reaktion på en gång mot den officiella litteraturkonklaven och mot det
gode Selskab i Karlstad. Den dubbla syftningen visas också av
hans ohöljda självbekännelse Nils Uttermans harr går s fal i
Karlstadstidningen 29 juni 1892 som just utgör hans svar på
Akademiens 500-kronorsbelöning. Att denna »paschas» minst lika
mycket riktar sig mot Karlstadssocietetens kritik av hans åtgärd att
skänka bort pengarna framgår redan därav att den är ett farväl
just till herrskapsfolket — det var ju Nils Uttermans sista
»harr-gårsfal». Samma revolt mot infödingarnas »segpinande
närgångenhet» och rädsla för det obekanta, gemensam för hundar, negrer
och småstadsbor, som han skriver till Cecilia har varit upphovet
också till en hel serie andra dikter, Täkt, Den svenske Celadons
klagovisa över de svarte morhianer, Dåligt orienterad ete. Jag
tilllägger endast att man ur denna synpunkt får förklaringen till
ännu ett viktigt stycke, nämligen En konstteori 1893.1 Man har
uppfattat denna dikt som ett vittnesbörd om ändrade litterära
signaler men med orätt. Den är helt enkelt ett svar på en från
Karlstadssocieteten framförd kritik mot hans diktning såsom icke
tillräckligt moraliskt upphöjd eller »fm». Från början hade den
också den mera direkta formen av ett rimbrev till systern Cecilia
(»donna Bianca»). Pedanten från Salamanca har alltså verkligen
existerat och repliken är icke given ut i luften:
1 Vinghästen kan betraktas som slutpunkten i denna opposition mot de
konventionella kraven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
