Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
it;
Jacob Kulling
stora förebilden för samtidens religiösa verksamhet, för dess
prediko-konst och för dess psalmdiktning. Luthers predikningar voro,
hävdas det, inga retoriska krior utan »omedelbara utgjutelser af
Själen»1; de utgjorde inga diskussioner över vissa kristna specialbud,
utan i dem alla låg »Christendomens idé, eller Christendomen i sin
helhet» uttryckt.2
Det är också till Luther, som Geijer anknyter i sina första, för
det religiösa genombrottet epokgörande skrifter; det svenska
from-hetslivets främste auktoritet har således även för honom
auktuali-tet. Säkerligen liar också Geijer, sin generations religiösa geni,
redan under barndomen mottagit djupa religiösa intryck. I
persona-lierna över sin fader försäkrar Geijer, att »ingenting var hos honom
så lifligt som den innerligaste förtröstan till Försynen. Han skulle
med rördt hjerta hafva kunnat tacka Gud, knäfallande på ruinerna
af hela sin jordiska lycka, och erfor, då ban ined det ömmaste
sinne var tålig i alla skiften, att dens utsigt ej kan mörkna, som
bär en himmel inom sig.»3 Geijers ungdomsbrev andas också alla
en så varm, innerlig Gudstro, en så tvekfri religiös förtröstan, att
Schück oin dem betecknande yttrar: »När man läser dem, är det,
som om upplysningstidevarvet aldrig funnits till eller åtminstone
som om det gått spårlöst förbi de värmländska bruksegendomarna.»4
Slutligen har också Almquist, som bekant, sitt ursprung ur en
religiös miljö, ehuru den ju i viss mån är av en annan karaktär
än de andra svenska romantikernas. Han fick som pojke följa med
sin av lierrnhutisk sektreligiositet behärskade niorfar Gjörwell till
brödraförsamlingens möten, och detta lians lierrnhutiska påbrå
kom, som forskningen framhållit, att spela en avgörande roll för
hela hans följande utveckling.’’’
2.
Av den föregående utredningen framgår således ofrånkomligt,
att den religiösa renässans, som bryter fram med den svenska
romantiken, bar sina rötter i den gamla svenska religiösa traditionen,
som ännu var levande i den lantliga miljö, ur vilken den nya
kulturrörelsens pioniärer i allmänhet utgingo. Det var naturligt, att
’ A. a., 11:0 5. - A. a., n:o 6.
8 E. G. Geijer: Samlade skrifter, 1849—1855, I, 2, s. 62.
J Geijers ungdomsbref, utg. av H. Schück, 1020, s. ix.
5 Se t. ex. H. Olssön : C. J. L. Almquist fore Törnrosens bok, 1927, s. 11 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
