Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
it;
Jacob Kulling
tuella åskådningens filosofi ocli mot den kristna uppenbarelsens
verklighet, deras barndoms religiositet. Tegnér skulle också senare
med gillande konstatera denna nyorientering. Då dess förnämsta
dokument, Geijers Thorild-avhandling, kom ut, skrev lian till sin
biktmoder Martina von Schwerin:
Geijer har skickat mig sin philosophiska Trosbekännelse som utgör
inledningen till hans caracteristik af Thorild. Hufvudresultatet deraf
är att Philosophien befinner sig i cessionstillstånd, och att han, Geijer,
är utredningsman i dess gäldbundna bo. Det är religionen, helst den
christna som skall betäcka bristen, eller med andra ord, emedan
Philosophien är incapabel skall religionen fullborda äktenskapet. Saken är
i sig sjelf riktig; ty visserligen är Religionen någon ting i sig sjelf
högre, sjelfständigare, tröstefullare än Spekulationen.1
I ett senare brev till Geijer med tack för hans filosofiska arbete
framställer Tegnér likaledes tron såsom spekulationen överlägsen och
karakteriserar filosofien i anslutning till de gamla teologerna som
en ancilla Religionis.2 Kort förut hade Tegnér i Nattvardsbarnen
— med adress till den anspråksfullt aristokratiska metafysiken —
också höjt sin lovsång till det enkla, klara evangeliet, vars innebörd
till och med ett barn kunde fatta.8
Det var så romantikerna nu även började att se på saken. Man
hade börjat vakna upp ur det intellektuella ruset och börjat — som
Geijer längre fram formulerade saken — förstå, att filosofien »något
för tidigt» firat »sin försoning med både natur och uppenbarelse».4
Denna uppfattning bryter nu spontant fram på många håll. I
Tyskland och i Danmark hade en dylik religiös nyorientering redan
tidigare skett, och den svenska är väl inte utan förbindelse med
denna.5 Men den betingas dock djupast sett av rent personliga
förutsättningar; den svenska romantikens primära religiösa
inställning är ju ofrånkomlig och ligger ju i viss mån även bakom
anammandet av den intellektuella åskådningens filosofi.
Konfessio-nalismen var också alltid mycket starkare hos de svenska
romantikerna än hos Schelling själv; den kristna tron var för dem alla
en levande personlig verklighet.
Detta var förhållandet inte minst med Geijer, epokens
ledande personlighet. Genom alla de filosofiska utläggningarna i
ungdomsskriften Om sann och falsk upplysning med afseende på
1 a. a., s. 439 f. 2 a. a., s. 442 ff. 3 Se Werin: a. a., s. 403 f.!
4 Geijer: a. a., I. 5, s. 119. 5 Se Hedin: a. a., s. 64 ff.!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
