Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska romantikens religiösa utveckling
•29
Ocli han pekar också på skriftens vittnesbörd: »Utan helgelse kan
ingen se Herran.»1
Skarpare blev kritiken från utomstående. Angreppen inleddes
av akademiadjunkten i Lund D. Munck af ßosenschöld i ett
präst-mötestal 1814, och i hans spår följde sedan biskop Bjurbäck i
Karlstad i en insändare till Litterturtidningen och naturrättsdocenten
L. M. Enberg, Samuel Ödmann och Wallmark i det akademiska
partiets organ Allmänna Journalen.2 Alla dessa kritici gingo fram
på gemensam front och sökte alla, var och en på sitt sätt
ådagalägga oförenligheten mellan den schellingska religionsfilosofien och
kristendomen. Sist uppträdde Tegnér liksom sammanfattande den
berättigade kritiken i de expressiva satserna i jubelfesttalet, i vilka
han förebrår fosforisterna, att de betraktade religionen »såsom en
bilaga till ett metafysiskt system för dagen, i hvars former
kristendomens höga mysterier med ali möjlig dialektisk klyftighet inpassas
och inskrufvas.»3 Tegnér, som ju ända ifrån början utifrån den
kantska kriticismens ståndpunkt intagit en reserverad hållning mot den
metafysiska spekulationen, negerar i detta sitt tal också med skärpa
den romantiska filosofiens, den intellektuella åskådningens,
pretentioner överhuvud. Han tar den schellingska metafysiken i
upptuktelse för dess »dogmatiska skryt, att vetenskapen nu ändtligen är
funnen», uttalar sitt tvivel inot »dess föregifna upptäckter» och
»dess beqväma verldskonstruktion» och förklarar, att »hvarje blott
och bart förnufts-system, som icke har eller vill hafva någon annan
grund än sin egen, just derigenom är grundlöst och att andens och
tingens innersta väsende ligger djupare, långt djupare, än någon
blott vettenskap räcker.» Klargörande sin ställning slår Tegnér
samtidigt också fast, att ljusets ängel egentligen blott har tvenne
vingar: »Religion är den ena och Konst den andra»4, och att
religionen är »en ensak för känslan och tron».5
I själva verket hade vissa representanter för den svenska
romantiken vid denna tid börjat utveckla sig i den riktning, som
Tegnérs deklarationer ånge. Även om de inte med den lundensiske
diktaren läto sig bestämmas av den kantska grundsynen och även
om de alltid kommo att bevara mycket av den schellingska
världsuppfattningen, började de dock orientera sig bort från den intellek-
1 S. Hedborn: Christelig predikan vid magisterpromotionen i Upsala 1815;
jfr Hedin: a. a., s. 66, 69!
2 Se Ctllrerg: a. a,, s. 127 ff. och Hedin: a. a., s. 65!
3 Tegnér: a. a., III, s. 151. 4 A. a., s. 157. 5 A. a., s. 151.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
