Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska romantikens religiösa utveckling •39
brinna der, så hjelper dig, war säker derom, ingen Speculatiou, och
Philosophien förblifwer ett tomt genljud af några få ropandes röster i
öknen. — Hwad de bästa, de wisaste af menniskor ej kunde
werk-ställa, det werkställes alltså, omsider, omedelbart af Gud Sjelf; det
wäntade, alla gåtor lösande, alla dygdens misslyckade, alla den irrande
frihetens sjelfmotstridiga åsyftningar tillfyllestgörande, upplysande och
förmedlande Ordet ■— — — kom på jorden, förkroppsligadt till ett
manligt individuum, underwisande, att Gud — — — är en faderlig
Personlighet — — —
Atterboms kort efter publiceringen av denna slutartikel
företagna utländska resa skulle sedan föra honom vidare på denna väg.
Han kom därunder nämligen i omedelbar kontakt med åtskilliga
av representanterna för den mot den schellingska intellektualismen
oppositionella trosfilosofien. Han sammanträffade med lärofadern
själv, som numera höll på att utarbeta grundlinjerna för sin nya
uppenbarelsefilosofi.2 Han hade långa samtal med Baader3 och
Jacobi4 ocli han hade till reskamrater Henrik Steffens5 och Peder
Hjort6, av vilka den förre nu var inbegripen i den utveckling, som
han senare skildrade i boken Wie ich wieder Lutheraner wurde, och
den senare gick havande med de tankar, som 1823 kommo till
uttryck i arbetet Johan Scotus Erigena oder von dem Ursprung einer
christlichen Philosophie und ihrem heiligen Beruf\ vilket Atterbom då
skulle på det varmaste lovorda.
Atterbom var sålunda väl preparerad för den geijerska
Thorild-avhandlingen, som kom ut en tid efter hans hemkomst. Han är
också genast beredd att anamma dess åskådning. Redan i sitt
första stora programuttalande efter utrikesresan, i sin märkliga
Iduna-recension hänvisar han jubelfesttalets Tegnér — soin befarade,
att han och hans vänner »genom besittningen af ett visst
filosofiskt system förmenade sig vara i besittning af alla Guds och
naturens hemligheter» — till Geijers bok, vilken han samtidigt
förklarar vara »den yppersta som på svenska språket ännu öfver
Verld, Förnuft och Uppenbarelse blifvit skrifven»7, en karakteristik.
1 Swensk Literatur-tidning 1817, sp. 140; jfr Werin: a. a., s. 392 f.!
2 P. D. A. Atterbom: Minnen från Tyskland ocli Italien, 1859, s. 140 ff.,
147 ff., 159, 172 ff., 312 ff., 415 f., 615 f. (noten); jfr Swea, X: II, 1826, s. 168!
8 A. a., s. 150 ff., 158, 315 f., 415 f.
4 A. a., s. 156 ff., 171 f., 314 f.
5 A. a., s. 97 ff., 586 ff., 609, 615 f. .noten); jfr Swensk Literatur-Tidning
1924, s. 107, 164!
6 A. a., s. 82 f., 141, 517, 529 ff., 676 ff.
7 Atterbom: Litterära karakteristiker, I, s. 205.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
