Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poetria ocli Testa Niicis av Magister Matthias Liiicopensis 127
(Testa sid. 150), då Matthias säkerligen också undervisade studenter
från sitt eget hemland.1 Härför skulle väl å andra sidan tala hans
hänsynstagande till vissa »segnes nostre gentis poetarum
ruminato-res» (sid. 136; se ovan sid. 122), vilket dock förutsätter en livlig
litterär verksamhet, och detta kan väl knappast stämma in på
Sverige.
Det måste dock framhållas, att Poetria säkerligen hade en
viktigare uppgift att fylla i Sverige med den relativa brist på böcker,
som där rådde. I sista hand torde väl Matthias haft en sådan
användning i sikte för sitt verk. Det är möjligt, att ärkebiskop Olov
bett honom skriva det med tanke på undervisningen vid
katedralskolan i Uppsala: poetiken är ju tillägnad honom, och det är
Uppsala, som förhärligas i denne Linköpingskaniks dikt.
Det har redan antytts, att Poetria kunde vara till hjälp vid
författandet av andliga »mëtra», d. v. s. officiel’ eller hymner, varpå
den samtida svenska litteraturen bjuder oss talrika exempel. Den
kunde också tjäna som handledning vid övning av »dictamina
metrica». I detta sammanhang förtjänar det även beaktas, att
Matthias (sid. 137), avvikande från Averroësöversättningens mening,
anser »credulitates» utgöra ett av de temata, som kunna bilda
innehållet i den poetiska framställningen: »Credulitates autem sunt, que
secundum legisposicionem sancciuntur; nec tarnen tanquam facienda
set tanquam solum credenda et hoc non est nisi vniuscuiusque
na-cionis secundum suas leges locata fides.» Detta ger ju en otvetydig
anvisning om vad »metra» skola innehålla.
Matthias’ Poetria och Testa lia ett utförligare motstycke i en
poetik, som omfattar bladen 23—65 av Upps. codex C. 213. Enligt
Annerstedt härstammar denna handskrift från Västerås’ stift.2
Närmare upplysningar finnas på sid. 177 och 185 i handskriften.
Den i samma codex befintliga »penitentiarius» är signerad: »arosia
anno domini 1458», likaså »tractatus de modo confitendi».
Poetiken omfattar en utförlig prosakommentar till en versifierad poetik
av en okänd författare. P. ö. följer framställningen till punkt och
pricka Gaufredus’ Poetria nova, vilket dessutom framgår av
talrika ställen, t. ex. följande (sid. 48 a i handskriften): »et ita
exempli-ficat auctor iste (den okände författaren) et gaufredus in sua poetria».3
1 Jfr Thurot, loc. cit., sid. 14 och L. Maury, Les éhidiants scandinaves a
Paris CXI"« et XVe siecles), Annales de 1’université de Paris 1934, sid. 231 f.
2 Annerstedt, loc. cit, sid. 80.
3 C. 213: sid. 51, 54 (secundum tulium uel gaufreduiu;, 59, etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
