Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Stanislaw Sawicki
till Magog och har en bror vid nanm Suenno, som kallas för
»Sueno-nicae gentis propagator»1, och en annan, Gethår, som »nomen suum
Gethis, quibus praeerat, adaptandum curauit». De båda sista av de
fem bröderna bära namnen Thor och German; det sista namnet är
väl att uppfatta som förklaring till benämningen »germaner». Någon
berättelse om tre söner Sven, Nore och Dan, sådan som Matthias
lämnar, har jag icke kunnat påträffa.2 Man kan väl tilltro Matthias,
att han korrigerade och godtyckligt avrundade berättelsen om Ypper
och hans söner Östen, Dan och Nore, som var i omlopp i kyrkliga
kretsar, i det han insköt Swen i stället för Osten och ersatte Ypper
med Wppo för att få till stånd större samstämmighet med namnet
Uppsala. — Huruvida Johannes Magnus har hittat på etymologien
till namnet Uppsala själv eller hämtat den ur Matthias’ Poetria
måste lämnas därhän.3
Den ovanliga beläsenhet, varom Matthias’ Poetria vittnar, dess
talrika citat och moderna anstrykning tvinga oss till den
uppfattningen, att författaren förvärvat sin bildning vid universitetet i
Paris, den medeltida kulturens medelpunkt. I Paris hade Matthias
i varje händelse tillfälle att stifta bekantskap med den averroistiska
litteraturen på det poetisk-retoriska området utan att behöva
utsätta sig för misstanken om bristande rättrogenhet (se ovan sid. 110).
Hans titel, magister i teologi (se ovan sid. 116), tillåter oss också
att våga en gissning om hur länge hans studier varade: han torde
väl knappast ha avslutat dem före 35 års ålder, då man betänker,
att man brukade erhålla graden av »licentia artium» tidigast vid
21 år4 och att de teologiska studierna för en blivande lärare i början
av 1300-talet omfattade 14 år.3 Ar 1333 finna vi honom redan
som magister i Sverige, vilket alltså låter förmoda, att han föddes
under sista fjärdedelen av 1200-talet, knappast senare än 1298.
Liksom andra studenter i teologi torde lian väl som magister ha
föreläst över artes. Kanske utgör poetiken hans egna anteckningar
för detta ändamål. Häremot tala varken dikten med sitt deciderat
svenskt betonade innehåll eller hans exempel »nascio ut Sweuus»
1 I den svenska översättningen, Stockholm 1620, sid. 5, kallas han »Swen,
the Swenskes Fader och Regent».
ä Jfr Blanck, loc. cit., sid. 183.
3 Frågan om krönikans form Ypper och detta namns förhållande till runornas
ubi]f, iibilt, av v. Friesen utläst som öpir, kommer jag tillbaka till i en särskild
uppsats; se Zum Namen Ypper, Acta Philologica Scandinavica, XI (1936).
4 Thurot, loc. cit., sid. 52. Denifle, loc. cit., sid. 691.
5 Glorieux, loc. cit., sid. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
